En dag i veckan under ett läsår fick klass 6A och 6B på Kristinedalskolan i Stenungsund besök av två mediepedagoger som hjälpte lärarna att spela in och redigera film tillsammans med eleverna. Filmprojektet har handlat om att erövra tekniken, men också om att reflektera kring filmgenrer och uttrycksmedel. Eleverna har gjort reklamfilmer och tv-program. De har gjort reportage och redovisningar där det återkommande temat varit mat och livsmiljö. Förhoppningen är att denna dokumentation ska kunna fungera som inspiration för kommuner och skolor som vill prova ett liknande arbetssätt.

Filmprojektet ”Med kameran som penna” bedrevs på Kristinedalskolan läsåret 2002-2003. Projektet har bestått i att år 6 på skolan (32 elever), har blivit undervisade i filmkunskap en förmiddag i veckan under ett läsår. I projektet har Kristinedalskolan samarbetat med en lokal videoverkstad, Media Center, i Stenungsund. Två mediepedagoger plus en praktikant, två klasslärare, en hem - och konsumentkunskapslärare, en it -pedagog och projektsamordnaren har medverkat. Stöd till projektet har beviljats av Svenska Filminstitutet och Myndigheten för skolutveckling.

Kristinedalskolan är en F-9 skola i Stenungsund. Skolan består av ca 700 elever, cirka 70 pedagoger och är indelad i 6 arbetslag. Skolan är mångkulturell och det innebär att 25% har sitt ursprung i ett annat land. Hemspråksundervisningen bedrivs på 7 olika språk. Upptagningsområdet är från flera olika sociala miljöer. Flera internationella projekt pågår på skolan och arbetssättet är ofta tematiskt. Skolan deltar i projektet Attraktiv skola och arbetar utan timplan.

Syfte
Syfte med projektet ”Kameran som penna” var att inspirera andra lärare att satsa på film i skolan där lärare kan få kompetensutbildning och där elever får vara mentorer åt varandra. Kompetensutbildning sker i skolan och tas inte från någon annan tid utan ingår i det vanliga arbetet och blir således inte någon belastning utan lyfter läraren till att våga använda uttrycksmedlet film som ett verktyg i den vanliga undervisningen. Syftet var också att skapa en helt ny form av kompetensutbildning där läraren, som sällan har tid men gärna vill - får hjälp att lära om film. Det innebär att man initierar ett arbete där läraren både gör film och samtidigt lär sig.

Mål
Målen i vår ansökan var:

• Att höja kompetensen hos lärare då det gäller film i skolan.
• Att utveckla filmen som ett uttrycksmedel och verktyg i undervisningen.
• Att utveckla samarbete mellan skola och Media Center i Stenungsunds kommun, som är en lokal videoverkstad.
• Att involvera elever från Medieprogrammet och elever från IVE – programmet som instruktörer/handledare på grundskolan.
• Att eleverna bli väl förtrogna med film som medium och uttrycksmedel i skolan.
• Att studenter som går i den förnyade lärarutbildningen i Mölndal får möjlighet att pröva på film som uttrycksmedel.

Lärarnas fortbildning
Innan vi började arbeta i elevgruppen fick vi lärare en liten introduktionsutbildning av Janne och Simon från Media Center. Under fortbildningen, som pågick under fem halvdagar, fick vi:

• Prova att själva agera framför kameran. Vi fick vänja oss vid att bli filmade och att se oss själva på film.
• Skriva eget text- och bildmanus. Texten läste vi in som speakertext. Vi fick filma de bilder vi behövde och föra över filmen till datorn. Här fick vi en introduktion i redigering och lärde oss att göra en enkel ”stillbildsfilm”.
• Läsa teori om filmspråkets grunder, som vi sedan varvade med praktiska övningar under våra ”lektioner”. Vi lärde oss enkla grunder om olika bildsnitt, filma rörelseriktning, använda sig av olika perspektiv, ljussättning med mera.
• Träna om och om igen på tekniken runt filmkameran/ datorn och TV/video.

Det var mycket värdefullt och helt nödvändigt att få dessa stunder att bekanta sig med den nya tekniken innan vi skulle börja arbeta med eleverna. Vi känner att det var en fördel att ha ”kursen” under så lång tid som 5 veckor. Det gav mycket tid till reflektion, nya frågor och det gjorde också att vi hann träna på samma sak flera gånger. Det är också viktigt att få mycket tid att ”snacka ihop” oss vuxna som tillsammans skulle genomföra projektet i klassen. En stor fördel var att fortbildningen var förlagd till vår skola och att vi direkt arbetade under de förhållande och med den teknik som vi skulle använda i klassen.

Undervisning i elevgruppen
Utgångsläget var speciellt då vi, från att ha haft klasserna i olika arbetslag, skulle flytta dem till en helt annan del av skolan och där arbeta integrerat flera pass varje dag. Anledningen till det var bland annat den udda könsfördelning som blivit på grund av olika omständigheter. Eleverna visade en stor motvilja till att samarbeta över klassgränserna och en stor del av dem hade behov av särskilt stöd. Behovet av ett nytt grepp i det pedagogiska rummet var tydligt. Genom ett nära samarbete med Janne Larsen och Simon Gunnarsson på Media Center i Stenungsund skulle vi få chansen att ta det där nya greppet. Vi arbetade med filmprojektet en förmiddag i veckan från oktober 2002 till juni 2003.

I våra två klasser var det tillsammans drygt 30 elever. Vi var fyra till sex vuxna vid varje undervisningstillfälle, dels vi klasslärare och dels Janne och Simon. Först arbetade vi i helklass men sedan delade vi lärare in eleverna i fyra nya grupper inför varje ny filmövning. De färdiga filmerna spelade vi in på varje elevs personliga VHS-kassett, filmarbetets portfolio. Ta del av vår undervisningsplan.

Övning 1 - Teknik
Vid första lektionstillfället med eleverna gick vi igenom kamerateknik, bildsnitt, bildvinklar och agerande i helklass. Eleverna fick en presentation av hur kameran fungerade, skillnaderna mellan etablerings-, hel-, halv- och närbild, 180-gradersreglen och inte minst vikten av skådespelarens uttryck. Vi valde ut en kameraman och två elever, som skulle agera. Klassen skulle gemensamt hitta på en dialog i ett möte mellan de två aktörerna. Dialogen skulle innefatta att de möttes, blev osams och skiljdes åt. Aktörerna tränade på minisketchen, kameramannen på bildsnitt och resten av klassen gav direktrespons. Sedan var det dags för tagning. Under tagningen fick eleverna uppleva den mängd korta tagningar och omtagningar som är filmens vanligaste arbetssätt för att fånga olika uttryck. Man samlar på sig alla de bilder som man tror sig behöva inför redigeringen. Våra elever hade tidigare erfarenhet av teater. När de senare såg det färdiga resultatet blev skillnaderna tydliga.

Förväntningarna inför första filmpasset var stora. Den positiva särbehandlingen i form av fyra vuxna i klassen och all teknisk utrustning gjorde att nyfikenheten var stor på vad som komma skulle. Tempot var högt och koncentrationen var så gott som total.

Övning 2 - Nyhetsprogram
Lektionen började med att vi fick se den färdiga filmen från föregående vecka. Dagens uppgift var att göra ett nyhetsprogram. Eleverna fick gruppvis hitta på en nyhet - ”dagens ljug” - som vi sedan filmade i helklass. Elevernas uppgift när de skrev manus var också att se till att alla elever som ville skulle få en roll i nyhetssändningen. Det behövdes en nyhetsuppläsare och diverse inbjudna gäster. Vi ordnade en enkel studio i klassrummet och filmade hela nyhetsuppläsningen utan klipp. Nästan alla elever valde att vara med i bild. Eleverna gjorde egna mycket enkla vinjetter av en tecknad bild och sång av klassen. Resultatet kunde vi se direkt eftersom dessa filmer inte skulle redigeras. Kul! Läxa efter denna övning var att se något nyhetsprogram till nästa gång.

Att filma i helklass blev en värdefull grund för det fortsatta arbetet. Stämningen och koncentrationen under inspelningen var mycket speciell och ledde till en känsla av samhörighet kring ett gemensamt arbete. Alla lyssnade på och iakttog dem som agerade för att senare själva bli sedda av sina klasskamrater. Formen för denna övning är enkel, lätt att använda i klassrummet. ”Nyheterna” blev ganska roliga och fyndiga och det var en rolig lektion.

Övning 3 - Reportage
Vi tittade gemensamt på ett nyhetsprogram och diskuterade framför allt inklippsbilder. Uppgiften till eleverna blev att gruppvis göra ett reportage med intervju och inklippsbilder. För att begränsa oss i tid höll vi oss inom skolan. Det här var första gången som grupperna arbetade enskilt. Varje grupp hade tillgång till en egen lärare under hela arbetet.
Frågor eleverna ställde sig var:

• Vad är kul att veta mer om?
• Vem ska intervjuas?
• Vem intervjuar?
• Vilka frågor ska ställas?
• Var och när kan det göras?
• Vilka bilder ska filmas? Vilka inklippsbilder som kan användas vet man inte förrän intervjun är gjord. Det ställer krav på samarbetsförmåga och snabba beslut på plats.
• Vem filmar vad?

Filmerna samlades in och redigerades på MediaCenter. Det färdiga resultatet fick eleverna se vid nästa lektionstillfälle.

Arbetet ställde krav på att det i varje grupp fanns elever som var modiga nog att ta kontakt med och intervjua personer utanför klassen. Under intervjun låg fokus på tekniken runt intervjun, bildval och ljudupptagning Det var viktigt att träna på hur man skulle bete sig i samband med en intervjusituation. Vi ville visa barnen att artighetsfraser och trevligt bemötande var viktigt. Det var först när vi visste att de behärskade detta som vi kunde släppa iväg dem på egen hand senare i projektet. När eleverna planerade intervjuerna var det viktigt att påminna dem om syftet. Vems verklighet vi ville visa avgjorde ju vad vi visade. På ett naturligt sätt arbetade eleverna då med källkritiskt granskande. Den veckolånga väntan inför kommande filmpass skapade förväntningar hos eleverna och gjorde filmlektionerna till något man såg fram emot och längtade till.

Övning 4 - Reklamfilm
Vid fjärde tillfället skulle eleverna göra reklamfilm. Samtliga grupper valde att härma redan befintliga reklaminslag. De valde att göra reklam för ICA, Dressman, AXE och TV-shop. Här blir rekvisita och filmmiljö viktig för första gången, därför gick en förmiddag åt till att förbereda, skriva manus, planera lokal att filma i, planera den rekvisita som behövdes och att repetera. Eleverna börjar nu arbeta med storyboard som redskap för att planera och beskriva hur de vill att filmen skall vara. Här tränar de sig i hur man väljer mellan olika bildsnitt och när det skall vara inklippsbilder etcetera. Inspelningen gjordes alltså vid femte lektionstillfället. Redigerade gjorde Janne och Simon. Eftersom eleverna valt att härma ”riktig” reklam kunde vi lägga på den ”riktiga” musiken. Det blev mycket uppskattat av eleverna, som tyckte det såg ”riktigt” ut.

Reklam är tacksamt att arbeta med. Eleverna har sett mycket reklam och vet vad det handlar om. Det märktes tydligt när de fångade karaktärerna i de olika ”riktiga” reklamfilmerna. Formen tilltalar barnen. Det är kort, fräckt och snabbt! Här finns ju oerhört mycket att arbeta med vad gäller budskap och metoder. Vem är avsändare och vem är mottagare? Att själv göra reklamfilm gör naturligtvis att man lättare avslöjar den reklam man blir utsatt för.

Övning 5 - Valfri film
Vid den valfria filmövningen fick storyboarden stor betydelse. Eleverna fick ett lektionstillfälle på sig att planera inspelningen och inte minst göra en storyboard. Nästa lektionstillfälle spelades filmerna in och Janne och Simon redigerade sedan till gången efter.

De fyra elevgrupperna valde olika fria filmtyper:

• ”Gladiatorerna” - Under den här perioden var det väldigt populärt att spela ”Gladiatorerna” på nätet och eleverna gjorde en efterapning av TVunderhållningen med samma namn. De imiterade programupplägget, innehållet och karaktärerna. 
• ”Matrix” - En grupp var väldigt intresserade av specialeffekter och trickfilmning. Här pratades det mycket om blue screen.
• ”Terrorister” - Dryga året efter bombningarna i New York och terroristaktioner omtalades ständigt på nyheterna. Elevgruppen gjorde en egen dramatisering med bomb på skolan, jakt genom korridorerna och en eftertext som berättade hur det gick sedan. Filmen hade drag av en dokumentär berättelse.
• ”Braveheart” - Några elever gjorde en parodi på en film med fältslag och historisk bakgrund.

Nu gjorde vi de första spelfilmerna och eleverna var verkligen aktiva i arbetet. De hittade snabbt de olika karaktärerna som bygger upp en berättelse, men det var svårt att få ihop alla olika tankar och idéer. För de som behövde en tydlig struktur i arbetet var detta första svårare tillfället. Vi kände det som ett riskmoment så här tidigt i arbetet och det var verkligen viktigt för oss att filmexpertis fanns på plats.

Övning 6 - Engelsk dialogfilm
Uppgiften var att göra en dialog kring ett frukostbord – på engelska! Att uppgiften var koncentrerad kring ett bord gjorde att vi kunde öva närbild och extrem närbild. Filmerna redigerades på Media Center.

En ganska enkel övning som man ändå kan arbeta mycket kring. Eleverna hade redan fått sån vana kring att filma att själva tekniken inte var så svårt den här gången. Miljön är enkel – runt ett bord – där ska allting hända. Eleverna kunde direkt koncentrera sig på dialogen eftersom miljön var satt. Om man gör manuset på engelska blir berättelsen kort och

Övning 7 - Musikvideo
Vid nionde tillfället var uppgiften att göra en musikvideo. Eleverna skulle använda sig av befintlig musik och för första gången själva redigera råmaterialet i datorn. Grupperna enades om vilken artist och låt, skaffade fram en cd och gjorde en storyboard. Det gällde att lyssna igenom låten noga och fundera över vilka bilder som bäst förmedlar låtens budskap. Våra elevers musikvideos var: 

• The Ark – ”Ecko”. En enkel filminspelning där artisterna gör en spelning. 
• Markoolio – ”Jag vill hem”. Ett drama med bilder som förtydligar låttexten.
• Elvis - ”A little less conversation”. En enkel inspelning med artisten som uppträder.
• Herrey´s – ”Diggiloo diggiley”. Ett drama som tolkning av låttexten.

Här var det musiken som gav ramen till filmen. Eleverna tyckte att arbetet var väldigt roligt men samtidigt svårt. De valde att arbeta med mycket rekvisita. Redigeringen tog många timmar i anspråk och upplevdes många gånger som tung och tråkig. Så här i efterhand kan vi tycka att det skulle ha varit bra att börja med kortare redigeringsövningar. De grupper som i första hand förmådde koncentrera sig på val av klipp och tidsspann och i andra hand specialeffekter och tuffa övergångar lyckades bäst.

Övning 8 - Konsumentprogram
Efter att ha provat en mängd olika genrer skulle eleverna gruppvis göra konsumentprogram, med ungdomsprogrammet REA och diverse matlagningsprogram som modell. Tillsammans tittade vi på REA och analyserade programmets uppbyggnad och de olika inslagen. Vi arbetade ämnesövergripande med hemoch konsument-kunskapen som grund. Uppgiften var att göra ett program med olika inslag såsom reportage, konsumenttest och tävling. Programmet skulle ha logotyp, underhållande inslag och vara informativt. Målgruppen skulle vara ungdomar i elevernas egen ålder. Det färdiga programmet skulle vara 15 minuter. Eftersom uppgiften innehöll många moment tog det mycket tid i anspråk. Eleverna började med att planera en timeline där de markerade de olika inslagen. Därefter gjorde de en storyboard för varje inslag. Vi hade ett gemensamt arbetspass där alla arbetade med logotyp. Den skulle vara animerad och vi använde olika frukter och grönsaker som barnen förvandlade till små ”gubbar” som skulle presentera de olika programinslagen. Underhållande inslag som sketcher och reklamfilm planerades. Information till de olika inslagen samlades ihop, t.ex. behövdes fakta om olika råvaror som skulle presenteras och information om olika restauranger. Eleverna gjorde tester av olika hamburgare, pizzor och choklad. Intervjuer och inspelningslokaler bokades och rekvisita ordnades. Efterhand som inslagen hade filmats redigerade eleverna själva i datorn. Vi försökte att alltid ha redigeringsdatorn igång, även under andra lektioner, eftersom det var flera grupper och mycket film som skulle redigeras.

Film i Hem- och konsumentkunskap - Mål och perspektiv:

• Att utgå från ämnet hem och konsumentkunskap och ha mat som tema.
• Att arbeta ämnesövergripande och få med alla ämnen - helhetssyn.
• Att få ungdomar bli medvetna om vikten av att må bra – hälsoperspektiv.
• Att ta ansvar för sin hälsa – friskvård. 
• Att kunna analysera dagens livsstil och höja livskvalitén.
• Att ge ungdomar mod att våga något nytt – öppna nya dörrar.
• Att tro på sig själva och stärka självförtroendet.
• Att lära sig samarbeta och höja den sociala kompetensen.
• Att utnyttja och utveckla andra pågående projekt och därmed göra pedagogiska vinster.
• Att öka kreativiteten, nyfikenheten och viljan att lära.

Det här var ett stort arbete där vi samarbetade mycket med hem- och konsumentkunskapsläraren Ann- Margrethe Svenson. Kunskapen från alla tidigare övningar skulle användas. Eleverna gjorde nu egna intervjuer utanför skolan. Eftersom arbetet skulle innehålla så många moment tog det ju också lång tid. Därför tyckte några elever att det blev tungt. I efterhand tror vi att det skulle ha varit bättre att dela upp övningen. Fler delmål skulle ha gjort arbetet mer överskådligt. Samtidigt gav detta arbetssätt stor frihet för grupperna att själva lägga upp sitt arbete. Det var en fördel särskilt när de skulle boka tider för sina intervjuer. Redigeringsarbetet upplevdes denna gång som enklare än vid musikvideon.

Övning 9 - "klipp-i-kameran"
Som avslutande filmövning fick eleverna göra en snabbfilm, en ”klipp-i-kamera-övning”. Övningen innebär att man filmar alla scener i den ordning de kommer utan möjlighet att redigera senare. Filmen blir klar direkt. Innan eleverna fick reda på vad som skulle göras fick de enas om fyra repliker, fyra substantiv och fyra känslor. Varje grupp fick sedan en replik, ett substantiv och en känsla som de skulle fånga på film. De fick 60 minuter på sig att skriva manus och spela in. Det var en skarp kontrast till de omfattande konsumentprogrammen som eleverna precis blivit klara med. Filmerna tittade vi på direkt i en avslutande minifilmfestival.

Den här övningen var snabb och mycket rolig. Samtidigt ställde den stora krav på elevernas samarbetsförmåga. Tidspressen var nyttig för att sporra eleverna till att agera så effektivt som möjligt inom gruppen och fokusera på uppgiften. Tiden var för värdefull för att de skulle ”prata bort” den. Resultatet var mycket imponerande både för eleverna själva och för oss.

Teknisk utrustning:

• 4 st digitala videokameror
• 2 st emac med redigeringsprogram iMovie och iTunes för musik
• 2 st mikrofoner
• 2 st bordsstativ
• 2 st enbenta stativ
• dv-kassetter för filminspelning och back-up-lagring
• VHS-kassetter för elevernas personliga portfolio 

Aktiviteter i samband med projektet
Under projekttiden skapades möjligheter att delta i flera olika aktiviteter. Projektgruppen besökte FRAME i Trollhättan, en videofilmfestival för unga filmare från hela landet som tävlar med film. Där gavs god inblick i vilken typ av filmer som unga människor intresserar sig för. Dessutom hölls seminarium om filmskapandets svårigheter och möjligheter. Vid Göteborgs filmfestival och BUFF i Malmö presenterades hela filmprojektet ”Kameran som penna” av projektgruppen. Där hölls också många andra spännande seminarier som gav inspiration och skapade nya kontakter. Sedan flera år har Stenungsunds kommuns skolor haft ett samarbete med skolbioverksamheten. Under projekttiden fick hela mellanstadiet på Kristinedalskolan möjlighet att se – innan Sverigepremiären - den uppmärksammade biofilmen ”Elina – som om jag inte fanns”. Med tillgång till tidningen Zooms filmhandledning och en kassett med valda filmsekvenser kunde filmen för och efterarbetas.

lärarnas hemsida om filmarbetet kan du läsa mer om hela processen.
utbildning.stenungsund.se/hassel/kameransompenna

Med kameran som penna publicerades ursprungligen som en broschyr som du kan ladda ner i pdf-format.