När jag möter lärare och säger att multimediala uttryckssätt kommer naturligt i undervisningen som stöd för berättandet, nickar några förstående medan andra frågar sig hur. I skolan gäller det att ta vara på elevernas arbeten och låta eleverna presentera dem för andra. När man arbetar med bilder, musik, dramatik och text är datorn ett fantastiskt hjälpmedel.

Att berätta, läsa, skriva och dramatisera sagor i skolan är inget nytt. Det har elever gjort i alla tider. Föräldrarna har själva skrivit sagor på sin tid i skolan och lärare låter sina elever skriva sagor både med penna och med hjälp av datorns ordbehandlingsprogram.  De lärare som har fortbildat sig i att arbeta med skrivprocessen som metod för skrivning, vet att det är tidskrävande och fordrar fortlöpande arbete.

Med detta upplägg vill jag dela med mig av mina erfarenheter från arbeten med barn i åldrarna 6-12 år. Jag beskriver ett upplägg kring sagoarbete jag använt i de klasser jag arbetat. Med det vill jag ge tips hur man kan fånga elevernas berättarlust och ge utrymme för flera uttryckssätt: Text, bild, ljud och drama. Alla är bra på något, det gäller att lyfta fram det bästa hos var och en. Berättandet är det centrala, fantasins roll och språkets möjligheter. Lusten och glädjen måste få mycket utrymme.

Miljön - klassrummet
För mig har det alltid varit viktigt att klassrummet känns inbjudande och är en plats där texter, saker, bilder, citat och böcker ställs ut. Jag vill skapa en atmosfär av liv och ständig rörelse, med elever som skriver, berättar, läser och lyssnar. Inför ett arbete med sagor kan man markera att klassrummet för en tid har blivit en sagoverkstad. Man kan sätta upp sagobilder, ställa ut sagoböcker, ta med sagosaker med mera.

Muntligt berättande
Eleverna kan tidigt tränas till goda lyssnare och vana talare. Som god lyssnare kan man följa berättaren med ögonen, nicka, skratta till, men aldrig avbryta. Att ta vara på naturliga samtalssituationer och ge eleverna självförtroende att tala inför grupp är liksom skrivning och läsning, en viktig del av skolarbetet. Övning i retorik ger ett enormt självförtroende. Samspelet med lyssnarna och den omedelbara responsen är viktigt. Att diskutera och samtala om en bok, en film, en tavla, ett musikstycke eller helgens aktiviteter ger bra grund för skrivandet och utvecklar språket.

Regelbunden skrivning
Jag tycker eleverna, speciellt nybörjarskribenter, varje dag ska få flera tillfällen till meningsfull skrivning. Allt de skriver behöver inte bearbetas utan kan ses som ett sätt att bearbeta tankar och dokumentera händelser.

Läraren har en viktig roll, både som mottagare och inspiratör. Man kan ge en kort kommentar på innehållet. Skriva någon tanke som texten väckte hos en, ställa en fråga hur eleven upplevde händelsen och så vidare.

Som lärare är det också viktigt att jag själv skriver, samlar ord, antecknar idéer och tankar. Det underlättar diskussioner kring skrivprocessen och ger nödvändig förståelse för elevernas skrivprocess. Eleverna blir så småningom uppmärksammade på sin egen skrivprocess.

Ju äldre eleverna blir desto mer kan man träna eleverna att ge respons på varandras texter. Om varje elev har en anteckningsbok eller en mapp på skolans nätverk kan de där skriva favoritdikter, citat, klottra ned idéer eller frön till dikter och berättelser. Dessa skisser kan sedan visas för elever eller lärare för gensvar.

Förberedelser för saga
Förberedelser inför en intensiv skrivperiod
Omfattning: ett par tillfällen per vecka, tre veckor.

I förberedelsetiden ingår flera moment som det är en fördel att växla mellan. Under denna tid är målet att inspirera eleverna att skriva sagor och hjälpa dem med förberedelser som underlättar själva skrivandet. Inspiration och introduktion till arbetet kan ske på olika sätt, upplevelse, drama med mera.

Efter någon form av introduktion vet eleverna att vi ska jobba med sagor och att vi nu "värmer" upp och förvandlar klassrummet till en sagoverkstad. Eleverna blir "marinerade" med sagor. Vi läser sagor, samlar på sagoord och idéer. Vi skriver upp vad de själva tycker kännetecknar en bra saga, hur de tycker bra sagor är uppbyggda och vilka olika problem eller händelser de tar upp. Vi arbetar med korta skrivövningar - miljöbeskrivningar och personbeskrivningar. Vi gör tankekartor och skriver listor. Var och en planerar sin saga genom att skriva en enkel disposition. Eleverna får tänka och testa sina idéer med andra genom att berätta sin saga. Vi diskuterar hur den färdiga sagan kan presenteras, till exempel en bok, en talbok, en film, en teater. Alla behöver inte välja samma slutprodukt. Jag låter barnen förstå att de inte kan göra var sin teater eller var sin film på datorn. Vi får hjälpas åt.

Skrivpass planeras allteftersom det passar in i tid och arbete. Ofta ordnar jag ett längre pass - en hel förmiddag, med utrymme för samling efter lunchrasten. Vanligtvis kombinerar jag skrivning med målning. Arbetspasset bryts lämpligen med små korta samlingar, där vi lyssnar till eller diskuterar texter. Dessa samlingar ger också mig som lärare tillfälle till små minilektioner. 

Rent praktiskt får några elever skriva i ett ordbehandlingsprogram på dator, andra skriver för hand på vanligt papper. Alla ritar efter skrivpasset (även om texten inte är klar). De som vill presentera sin saga som ett bildspel eller film kan rita på datorn i stället. Alla måste inte rita på datorn, men det utesluter inte att man kan presentera sin saga multimedialt. Handmålade bilder går bra att skanna in i datorn i efterhand. Elever som har svårt att uttrycka sig i skrift, kan givetvis prata in sin saga del för del i ett ljudprogram, exempelvis Audacity.

Arbete med hela sagan
Omfattning: två arbetspass, en vecka

Texterna är klara och nu är det dags att fundera på presentationen. Alla arbetar med textredigering, i datorn eller på papper. Eleverna skriver ut texter från datorn, klipper ut texter och kopplar ihop bild och text. De ritar kompletterande bilder, planerar bokens sidantal och ger sagan ett namn. Flera elever gör en bok med pärmar av kartong och tapet. Texter och bilder klistras in. Boken är klar! Eleverna väljer hur de vill presentera sin saga

En del elever är vid det här laget trötta på sin saga och vill låta den vila. De nöjer sig kanske med att läsa sin saga högt eller få den uppläst inför klassen. Tänk på att en välgenomarbetad saga man har skrivit år 1 kan presenteras ännu en gång år 2 eller år 3 vid lämpligt tillfälle. Eleverna kan till exempel välja mellan:

• Läsa upp sagan inför klassen.
• Skapa ett bildspel eller film med hjälp av ett vanligt presentationsprogram
• Radioteater. Görs i ett ljudprogram i datorn eller med hjälp av vanlig bandspelare 
• Videofilm. Spelas in med vanlig videokamera, redigeras i datorn eller traditionellt från videokamera till band.
• Teaterpjäs. Traditionell teateruppsättning, föreställningen kan filmas.

Eleverna väljer och utifrån det styr man som lärare eleverna att bilda grupper, som sätter upp en pjäs eller gör en radioteater. Vi kan inte göra pjäser av alla sagor. Det kan man göra längre fram eller uppmuntra eleverna att göra hemma. Några elever kan presentera sina sagor i datorn, beroende på datortillgång och tid. I Multimediabyråns Trekvarten finns flera användbara handledningar som kan ge inspiration och stöd under arbetet. Musik och bilder finns tillgängliga i arkivet.

Arbete med presentation
Omfattning: ett par pass i veckan, tre veckor.

Lärarens arbete
Arbetet de kommande veckorna är beroende av skolans tillgång till lokaler och teknisk utrustning. På den skola jag har arbetat finns klassrum, grupprum och fritids tillgängliga och ett antal internetuppkopplade datorer i arbetslaget. Detta möjliggör ett flexibelt arbetssätt men fordrar planering.

Jag planerar arbetet i grupperna och diskuterar med eleverna/grupperna under veckans arbetstimmar, så de vet vad de ska göra. Det blir då lättare att hålla alla bollar igång när vi jobbar. Det gäller att våga testa saker tillsammans med eleverna och mycket ger sig under arbetets gång. Det man lär under ett första arbete har man givetvis glädje av i andra arbeten.
Jag gör också en del förarbete åt eleverna. Yngre elever får till exempel vara med och läsa in en handmålad bild i datorn. Resten skannar jag in själv. Under veckornas högläsningstimmar får de elever som ska läsa in ljud i datorn göra det med mig. Äldre elever klarar detta själva.

Elevernas arbete
Eleverna övar på att läsa sin saga högt med inlevelse och spänning. De elever som valt att endast läsa upp sin saga vill kanske vara med i uppsättningen av någon annans saga. Att göra musik, måla, och filma brukar locka. De som vill göra en pjäs samlas och väljer en saga att spela upp. De tränar på pjäsen, gör rekvisita, målar och tränar på repliker med mera.

De som ska presentera sin saga i ett presentationsprogram, arbetar med ett storyboard (planering) där de skriver vilka ljud och bilder som hör ihop och i vilken ordning de kommer. Jag rör mig mellan grupperna och hjälper till där det behövs. Eleverna får arbeta ganska fritt och ger lägesrapporter då och då.

Föreställningar
Föreställningarna kan vara återkommande inslag eller presenteras under intensiva förmiddagar med flera programpunkter. Sagoarbetet är slut, böcker, bilder, filmer ställs ut för andra klasser, föräldrar och syskon. Vi firar ett väl utfört arbete! Eleverna kan ta hem sina sagoböcker och vi kan samtidigt bevara några av dem digitalt på skolan.

Eva Marsh är utbildad grundskollärare Sv/SO 1-7.
E-post: eva.marsh@skolverket.se