Läs om skrivprocessens olika steg och ta del av mina tankar om hur man kan lyckas med att få eleverna att bry sig om sitt skrivande och läsande. Skrivprocessens tänkande kan appliceras till alla skapande processer. Bakom varje multimedieproduktion gömmer sig ett gediget manusskrivande. Allra först kan du börja med att lyssna på Martin när han läser sin bok "Det märkliga sommarlovet". 

Martins bok
Många elever i min klass höll på med att skriva böcker. Ibland skrev de ensamma, ibland tillsammans med kamrater. Martin hade sett sina klasskompisar skriva den ena boken efter den andra och till slut fick han lust att försöka själv. Martin tycker om att göra allt ordentligt och därför tog bokskapandet drygt ett år. Men med tanke på resultatet var det värt arbetet.
Denna bok är den första i serien om den fiktiva pojken Marcus. På pärmen här intill kan du längst ner till höger se ett litet märke som är kännetecknet för serien. Han har börjat planeringen för nästa bok i serien, den ska handla om när Marcus är på skidsemester med familjen. 

Skillnaden mellan traditionellt skrivande och multimediala produktioner ligger i själva publiceringen. Traditionellt skriver eleverna sina publikationer på papper eller i egen tillverkade böcker. Internet har öppnat nya möjligheter att nå flera läsare. Genom multimedia ökar redovisningssätten vilket är positivt med tanke på elevernas olika kompetenser. Martins bok blev till "film" när han läst in sin text och skannat in sina bilder. Elevernas texter når ut till fler mottagare.

Förberedelser
Innan man kan börja skriva måste vissa förberedelser göras. Det första som man naturligtvis måste göra är att få en idé om vad man ska skriva om. Förberedelserna kan se väldigt olika ut beroende på vilken typ av skrivning det handlar om. Om man skriver en faktatext, behövs förstås faktakunskaper. Då kan förberedelserna handla om litteraturläsning, faktasökning på Internet, intervjuer med mera.

Innan man börjar skriva sin text är det bra att planera berättelsen. Om man exempelvis skriver en saga blir det är betydligt enklare att skriva om man redan är klar över personerna, platserna, problemet, upplösningen och slutet. Därefter börjar själva skrivandet.

Här kan du se en lista över sportlovshändelser som Lisa, 8 år, skrev. Hon valde en händelse, besöket i Dalsland, som hon gjorde en djupdykning i genom en tankekarta.

Litteraturläsning, diskussioner, bildskapande, experiment och musiklyssnande är andra möjliga förberedelser.

Förberedelserna kan också vara att eleven eller klassen tillsammans gör en lista och/eller tankekarta för att fokusera ämnet.

Skriva ett utkast
Skribenten skriver ett första utkast. Hon koncentrerar sig på innehållet. Det viktiga är ATT eleven skriver och inte HUR hon skriver.

Här kan du läsa Lisas första utkast till berättelsen om besöket i Dalsland.

 
Respons
Eleven får respons av klasskompisar, lärare eller någon annan hon litar på. Det viktiga är att man inte får respons när man anser sig att vara klar för då är man inte lika mottaglig för förslag. Respons handlar mycket om att se vilka möjligheter texten har. Läraren kan hjälpa eleven att hitta rätt genre. I detta läge kan man också bestämma sig för om man ska fortsätta arbeta med texten. När Lisa kom till mig med sin text, berömde jag henne för att hon hade skrivit mycket och att det fanns stämning i hennes text. Jag sa också att hon som är så duktig skulle kunna testa att få ännu mer stämning. Jag berättade att skriva i nutid, som om allt hände just nu, kan ge läsaren en känsla av närhet och höja textens kvalitet.

Bearbetning
När man bearbetar texten handlar det om att skribenten tar vara på de idéer och förslag som föddes vid responssamtalet. I bearbetning försöker skribenten se sin text med läsarens ögon. Det är viktigt att komma ihåg att skribenten äger sin text och gör de förändringar hon själv vill. Skribenten arbetar med texten tills hon är nöjd. När jag hade tipsat Lisa hur hon kunde gå till väga med sitt arbete, satte hon sig på sin plats, tänkte en stund och skrev. Efteråt kom hon till mig med leende på läpparna och det var verkligen lätt att berömma henne för hennes fina text.

Redigering
När eleven är nöjd med innehållet bearbetar hon språket. Eleven rättar så mycket hon kan själv och läraren hjälper till med resten.

Renskrivning och publicering
Alla texter behöver inte renskrivas utan det beror på vad texten ska användas till. Om texten ska publiceras i textform på ett eller annat sätt ska den naturligtvis renskrivas. Publicering kan till exempel ske i en skoltidning, som en bok, brev, text som sätts upp på väggen eller på nätet. Publicering kan också ske genom att texten läses upp inför publik eller att den publiceras i form av radioteater, och då är inte renskrivning ett måste. Maria, 8 år, skrev denna text när hon lyssnade på Vivaldis "Våren". Förutom att hon gjorde en renskrift läste hon upp texten vid sommaravslutningen i kyrkan.

Nya publiceringsmöjligheter
Möjligheterna till publicering har ökat markant med datorernas och informationsteknikens utveckling. Idag når vi många läsare genom publicering till exempel på skolans hemsida. Våra elever är olika och därmed ska publiceringsmöjligheterna vara varierade. Genom datorns enorma kapacitet har eleverna fått tillgång till ett verktyg som kan kombinera flera sinnen och gör det möjligt att publicera allt detta i ett och samma program. Elevens målningar kan scannas in, dramatiseringar kan spelas in med video, texter kan läsas in och allt detta kan publiceras på nätet.

Till eftertanke

"Hur mycket måste jag skriva?"

Som lärare ska vi älska språket. Inte bara det skrivna språket utan alla sätt att uttrycka sig; talet, kroppsspråket, elevernas hemspråk, det konstnärliga språket, musikens språk etcetera. Eleverna ska märka att vi bryr oss om deras sätt att uttrycka sig, att vi berömmer och uppmuntrar och beundrar dem. Skolan är en plats där språk värderas högt.

"Jag gjorde inget särskilt under lovet"

Vi lärare ska älska berättelser. Varje elev har en berättelse, frågan är om hon är villig att berätta den för dig. Om vi lyckas att få våra elever att berätta genom att ärligt vara intresserade av deras berättelser lyckas vi även att få dem att bry sig om sitt skrivande. Det är inte bara de stora händelserna som är värda att skriva om, utan helt vanliga vardagssaker duger gott.

"Det finns inga bra böcker på vårt bibliotek"

Vi ska behandla böcker varsamt och vi ska visa våra elever vägen till litteraturen genom att läsa mycket för dem. Vi ska marinera våra elever med bra litteratur. På samma sätt som köttet ligger i sin marinad och blir extra smakrikt och mört, blir våra elever färdiga för skrivandet när vi marinerar dem med bra litteratur. Vår uppgift är att göra litteraturen till en lika naturlig del av barnens dag som leken är. Vi ska ge våra elever otaliga möjligheter att lyssna till och själv läsa god litteratur.

"Jag vet inte vad jag ska skriva om, det händer aldrig något kul"

Vi ska uppleva världen som en fascinerande plats. Vi ska lyckas dra undan mörkläggningsgardinerna från våra elevers ögon. Vi ska hjälpa eleverna att se livets rikedom. Den fattigaste människan får ett rikare liv om hon blir intresserad av sin omgivning. Vi ska hjälpa våra elever att se att även små saker kan vara häpnadsväckande om man bara ser dem med en författares ögon. En författares liv är inte alls märkvärdigare än någon annans men han har öppnat sina ögon för att se och iaktta.

"Det är mycket lättare att skriva ros än rhododendron"

Våra elever behöver ett bra klassrumsklimat för att lyckas som skribenter. De ska våga ta risker i sitt skrivande utan att behöva vara rädda för kompisarnas eller lärarens kommentarer.

"Jag behöver inte kunna skriva, jag ska inte bli någon författare"

Våra elever ska känna att en som kan skriva har makt. En som kan uttrycka sig i tal och skrift kan påverka sin omgivning och livssituation. Våra elever behöver verkliga och meningsfulla skrivsituationer där de märker att skrivning ger resultat. Lärarna på Reggio Emilia-skolan säger:
- Vi lär inte barn skrivning för att alla ska bli författare, utan för att ingen ska bli slav.

Det är viktigt att man i alla lägen känner till elevens förmåga. För höga eller för låga krav kan förhindra elevens utveckling. Skrivprocessen handlar inte om att man slaviskt ska följa dessa steg. Ibland är arbetet klart vid första utkastet och då finns det ingen anledning till bearbetning.

Lycka till!
Minna Avrin   

Minna Avrin arbetar som utvecklingsledare i Enköpings kommun. Hon har tidigare arbetat som lärare på Forshällaskolan i Uddevalla kommun.
E-post: minna@avrin.se 

Under hösten 2003 har Minna gett ut tre metodböcker för Gleerups förlag. En bok heter "Börja skriva" och handlar om skrivundervisning från första skoldagen. En andra bok heter "Börja läsa". I den växlar Minna mellan teori och praktik och tar utgångspunkt i forskning om läsinlärning och olika metoder för läsundervisning. Boken "Börja lära" handlar om att lära barnen att lära och tar upp hur man utvecklar deras förmåga att tänka och reflektera.