Jag hänger en halvtimme med Ali. Vi sitter och småpratar medan han renskriver en text om den islamska högtiden Bayram. Fingrarna letar sig intensivt fram genom tangentbordslabyrinten och texten faller långsamt på plats: ”Man fastar för att man tänker på de som är fattiga och inte har någon mat. Efteråt är det en fest…”. Ali fastnar i ett ord, en återvändsgränd, och sneglar på mig. ”Det är lite skämmigt att skriva när nån kollar”, ler han. När han skämts färdigt och skrivit klart ska texten publiceras på skolans hemsida, en sida som är ovanligt levande och som hela tiden utvidgas.

Näsby skola i Kristianstad är en 1 – 5 skola och runt 90 procent av eleverna har invandrarbakgrund. Motivationen att lära sig svenska har inte alltid varit på topp och lärarna har under flera år funderat över hur man ska göra språket mer spännande och intressant för barnen.

Man har pratat mycket om hur viktigt det är att språket förankras i egna känslor och att man har en mottagare, någon förutom fröken som läser och lyssnar på vad man har att säga. ”Vi ville att svenskan skulle bli något kul för dem, något de sökte sig till själva”, berättar Heléne Borg, en av de inblandade lärarna. I början av förra hösten tog hon och fyra andra pedagoger tag i idéerna och startade projektet ”Inbjudande svenska”. Det hela skulle bli en hemsida.

Länge hade Näsby skola inte någon hemsida alls. Man satte sig ner med eleverna och tittade igenom sidor från andra skolor, runt om i kommunen och ute i landet. På så vis ville man skapa en motivation hos eleverna att bygga upp något eget och visa upp sig för omvärlden. ”Många skämdes när de förstod att andra skolor hade hemsidor men inte vi.”, berättar Heléne. ”De ville börja arbeta med en gång”.

Man var mycket bestämd med att det inte bara fick bli en snabbt ihopsatt torr informationssida med ett språk som eleverna inte kunde känna igen sig i. Tanken var att det skulle vara en naturlig plats för dem att kommunicera och använda sin svenska på; nästan allt som publiceras är skrivet av elever. ”Jag tror att det är oerhört viktigt för självkänslan att det är deras eget material som visas upp. Det är ju deras skola!”, fortsätter Heléne. ”Känslan ska vara att eleverna ’äger’ sidan och kan göra vad de vill med den. Inom vissa rimliga gränser förstås”.

Och det är verkligen ingen vanlig ’personalsida’ man får se om man går in på Näsby skolas webbplats. Personalen är dock med, mycket noggrant och ingående beskriven. En av de första uppgifterna för eleverna i projektet var att själva komma på frågor och göra intervjuer med de anställda. Resultatet är spännande läsning. Vi får lära oss saker som vi väl aldrig hade kunnat gissa oss till annars. Skolchef Dan skulle bygga en bastu på gården om han vann en miljon, Anna i köket kan säga ”god mat” på thailändska och lärare Heléne har träffat både Martin Dahlin och Joe Labero.

Allting står där, snyggt och prydligt under bilder på de inblandade, bilder som också tagits av eleverna själva. De små texterna är fint formulerade och för det mesta rättstavade. ”Ja, de är oerhört noggranna när det är något som ska publiceras på sidan, när de vet att någon utifrån kanske kommer läsa det”, berättar Helénes kollega Linda Lundh. Här finns exempel på hur personalsidorna kan se ut.

Det var också just för kontakten med omvärlden som man valde att göra en hemsida. Man ville att eleverna skulle stärka sin identitet utåt och vara stolta över att visa upp sin kultur och sina idéer. ”När vi påbörjade projektet och började prata om sidan var det en kille i fyran som plötsligt sa: ’Oj, kan min moster i Kina se den då?’ Och även om moster i Kina kanske hade haft lite svårt för svenskan så är det ändå en tydlig bild”, säger Linda. Eleverna har alltså fått mottagare utanför skolan, och inte minst i de egna hemmen där de stolt visar upp sina alster så fort de publicerats. Ta del av fyra personalsidor från Näsbys skolas webbplats.

”Inbjudande svenska” var från början ett ITiS-projekt. Man skrev små sagor och gjorde enkla rimspel som skulle ligga till grund för sidan. Ganska snart utvidgades dock projektet och man började bland annat med personalpresentationerna. ”Utvecklingen har skett mycket spontant och de flesta idéerna har kommit från eleverna själva. Det är nästan inget vi har satt stopp för faktiskt”, berättar Heléne. När ITiS-tiden gått ut hade man så mycket idéer och saker man ville genomföra på Näsby att det helt enkelt bara flöt på. De delar som håller på att tas fram och utvecklas just nu är klasspresentationerna och den gemensamma skoltidningen, där nyheter och små reportage ska kunna publiceras. ”Det vi är mest stolta över är att sidan har haft ett fortsatt liv nu efter projekttiden, att allt inte bara lades ner”, avslutar Linda och Heléne håller med.

Ali och jag ska fotografera. Vi går över skolgården till huset där förskollärare Katarina finns. Hon är ny på skolan och måste så klart också få vara med. Katarina poserar mot en vägg i korridoren och jag påpekar att det kanske är lite väl mörkt. Ali håller med och Katarina flyttar sig in under en lampa. När vi kommer ut på skolgården efteråt säger Ali: ”Det var synd att det var så mörkt, jag ville egentligen att vi skulle gå ut men våga inte fråga. Det är mycket grymmare ljus ute”. Men bilden ser bra ut ändå och Ali springer upp för trappan för att genast tanka in bilden i datorn. Hemsidan måste ju hållas aktuell! Gå gärna in på www.buf.kristianstad.se/nasby och se vad som är på gång.

Läs gärna arbetslagets ITiS rapport.

 
Kontaktperson Heléne Borg
E-post: helene.borg@utb.kristianstad.se

Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se