Under en termin arbetade elever i årskurs 1 och 4 tillsammans och skrev en gemensam ABC-bok som de sedan utvecklade till en multimedial ABC-bok. Syftet med projektet var att skapa goda kontakter mellan elever i olika årskurser samtidigt som de fick en bra och meningsfull läs- och skrivträning och ökade färdigheter i datoranvändning. 

Projektet innebar att eleverna parvis och tillsammans skulle skriva en ABC-bok. Varje par bestod av en yngre och en äldre elev. Varje elevpar fick en bokstav var att arbeta med. Fyran fortsatte sedan, i samarbete med ettan, att skapa en multimedial ABC-bok i Multimedia Lab. Eleverna i min egen klass, fyrorna, var vana att använda datorn i undervisningen dagligen. För dem är det lika naturligt att sätta sig att arbeta vid datorn som att skriva med pennan. Ettorna var nybörjare, men fick god hjälp och handledning av sin fyra.

Vi var två lärare som samarbetade, jag och en lärare i årskurs 1. Tillsammans parade vi ihop eleverna och gav de 25 paren var sin bokstav att arbeta med. Vi gjorde också i förväg upp en bestämd arbetsgång som vi arbetade efter.

1. Eleverna fick läsa texter från olika ABC-böcker om den bokstav de fått sig tilldelade. Ettorna fick välja vilken text de ville ha i läsläxa och vid nästa tillfälle fick de läsa texterna högt för sin ”handledare” bland fjärdeklassarna.

2. Paren skrev sedan en gemensam text för hand till sin bokstav. Ettorna skrev så mycket de kunde och ville.  

3. Därefter skrevs texterna in i ordbehandlingsprogrammet på datorn. Ettorna skrev på datorn under handledning av sin fyra. För att hålla ordning på alla texter sparades de på diskett. 

4. Sedan var det dags att rita en bild som skulle passa till texten. Ettorna ritade med hjälp av programmet Kid Pix, fyrorna hjälpte dem att rita och spara bilden på samma diskett som texten fanns på.

5. För att få bild och text i samma dokument kopierades bilderna från Kid Pix till ordbehandlingsprogrammet. Även detta arbetet utfördes av ettorna med hjälp av sin handledare från fyran.  

6. I programmet Word Art går det att göra fina bokstäver. Tillsammans valde paren typsnitt och färger och skrev sin bokstav i en stor och en liten variant, det vill säga en versal och en gemen. Som vanligt gjorde ettorna jobbet och fyrorna handledde.

7. Alla skulle sedan ändra utskriftsformatet på sitt dokument från stående till liggande och bilderna skulle formateras så att de fick en fast placering. Det här var ett nytt moment också för fyrorna, så paren fick hjälpas åt och vi lärare handledde. De elever som hade lärt sig först fick sedan hjälpa till och handleda övriga elevpar.  

8. Till sist skrev vi ut dokumenten med bild och text i två exemplar på färgskrivare. En bok till ettorna och en till fyrorna. Böckerna bands ihop med spiralbindning och framsidorna laminerades.

Vi har två datorer i klassrummet och dessutom tillgång till datasal, vilket visade sig tillräckligt för att genomföra projektarbetet. Vid det första tillfället som eleverna arbetade tillsammans hann de läsa sina texter. Nästa gång de träffades läste ettorna den läsläxa de hade valt vid första tillfället. Fyrorna tyckte det var mycket ansvarsfullt att få lyssna på ettorna när de läste sin läxa. Flera elever i fyran kom efteråt och berättade hur duktig ”deras etta” hade varit på att läsa.

Vi arbetade i ungefär 40 minuter. Det var ett lagom långt arbetspass för dem som inte börjat skriva på datorerna, men lite för kort för dem som redan kommit igång.  

Nästa gång arbetade vi i datasalen. Alla par började skriva sina texter på datorn. Flera elever i fyran måste påminnas om att de skulle förklara för ettorna hur man skriver på datorn. En del av fyrorna tyckte att det var svårt att förklara, även saker som de var mycket säkra på när de gör det själva. Problemet låg inte i otillräckliga datorkunskaper utan i den språkliga färdigheten.  

Vid det tredje arbetspasset, då vi också hade tillgång till datasalen, var vi tre lärare med 51 barn första timmen. De par som blev klara under förmiddagen fick fortsätta att arbeta tillsammans i fyrans klassrum med andra ämnen.

Själv upplevde jag denna förmiddag som stressig. Många elever ville ha hjälp samtidigt med hur man flyttar bilder från Kid Pix till ordbehandlingsprogrammet, ändrar utskriftsformat eller formaterar bild till fast placering. Vid utvärderingen med eleverna visade det sig dock att de inte alls hade upplevt det som vare sig kaotiskt eller stressigt. Tvärtom tyckte de att det mesta hade fungerat mycket bra. De flesta par blev också klara med sitt arbete under det här passet.

Elevernas utvärdering positiv 
När boken var klar utvärderade vi arbetet klassvis med eleverna. De flesta ettorna tyckte att det bästa hade varit att få jobba med datorerna. Några tyckte att det mest positiva var att få träffa de större barnen.

Flera av eleverna i fyran tyckte att de hade blivit bättre på att använda datorn. Några menade också att de blivit bättre på att ge instruktioner, förklara och beskriva samt att samarbeta och hjälpa andra. 

Fyrorna fortsatte sedan arbetet och sammanställde ABC-boken i programmet Multimedia Lab. Samarbetet med ettorna fortsatte när det blev dags att spela in ljudet. De elever som kunde grunderna i programmet arbetade tillsammans med en klasskamrat som inte hade arbetat med programmet.

Tillsammans byggde de upp sidorna. Varje bokstav fick en egen sida med bild, text samt ”knappar” med inspelad text, bokstavsljud samt ”sidhopp” till alfabetssidan och fotosidan.    

Fotosida 
Varje bokstav fick en sida med foto på de två elever som hade skrivit och ritat till bokstaven. Bilderna plockade vi ihop på olika håll, en del elever fanns det redan bra bilder på, några tog jag själv och i övrigt fotograferade eleverna varandra med digitalkamera. Bilderna  klistrades in på rätt sida i ABC-boken av två elever, en flicka och en pojke. 

Ljudinspelning
Texterna spelades in av det par som tidigare skrivit texten. Ettorna läste in texten och fyrorna skötte inspelningen och redigerade bort tystnader och felsägningar.

Jag valde ut två pojkar, som inte brukar hålla sig framme, och lärde dem hur de skulle spela in ljud, redigera bort tystnader och felsägningar samt var de skulle spara ljudet. När de hade spelat in ljudet med ”sina ettor” var de ansvariga för var sitt elevpar som de skulle handleda under deras inspelningen. Sedan fick den nyss instruerade fyran i sin tur lära nästa par att spela in, redigera samt spara ljud. Med detta arbetssätt lärde sig alla elever i fyran att sköta ljudinspelningen. 

Kontroll att allt finns med 
Tanken var att fyrorna själva skulle lägga in sitt eget inspelade ljud i ABC-programmet, men det var alltför få elever i klassen som kände sig säkra på detta. Det som förmodligen försvårade arbetet var att det började bli många sidor och dessutom många objekt på varje sida. Detta var det enda tillfälle som jag lät de mest datavana eleverna i klassen utföra arbetet.  

Användarkontroll 
Dessutom behöver det som är klart kontrolleras. Kontrollerna utfördes av mig, eleverna samt min 6-åriga dotter. Det var positivt att ha en 6-åring med som kontrollant eftersom hon tillhörde den åldersgrupp vi hade som mottagare av ABC-boken. Hon kunde sitta länge varje kväll för att läsa och lyssna att text och ljud stämde samt att alla nya sekvenser utfördes som de skulle. Utan min dotters hjälp hade nog många fel förblivit oupptäckta.

Projekt som ger mersmak 
När tillämpningen var klar fick alla inblandade elever titta på det färdiga programmet. De var mycket nöjda och stolta över programmet.

Detta är definitivt inte sista gången som jag ger mig i kast med en stor tillämpning i Multimedia Lab, tillsammans med så här många elever. Bland annat har eleverna blivit bättre på att samarbeta och ta ansvar vilket de kommer att ha nytta av framöver. 

Artikeln är också publicerad i KK-stiftelsens skriftserie Skolbok I Tiden. 

Anita Henningsson har under flera år använt datorn som pedagogiskt verktyg tillsammans med elever i årskurs 1-6. Hon har även utbildat lärare i Stockholms grundskolor i IT och pedagogik. E-post: anita.henningsson@telia.com