Parallellt med läroboksundervisningen har eleverna i klass 6 på Hammarnskolan också hunnit publicera ett flertal engelska texter i sina wikis under året. ”Hela världen” är potentiella mottagare.
- Det är kul och spännande att ha många som kan läsa. Jag tänker en hel del på det och försöker anstränga mig, säger Joel.

Joel lever sig in i rollen som ”wiki”-hjälte och berättar om sig själv på kaxig amerikanska:
- Hi, I'm called Speedy cause I'm a super hero in New York, Manhattan. I'm busting thieves on my spare time. That's really fun.
Speedy heter egentligen Joel Williams men kallar sig Speedy för att hålla sin riktiga identitet hemlig. Han har bosatt sig i en lägenhet på trettioandra våningen i Det stora äpplet, och därifrån kan han med lätthet övervaka staden och dess invånare.
- Marken är dyr i New York och därför måste de bygga på höjden där. Jag har tagit reda på en del fakta på nätet. Resten har jag fått veta av pappa. Han har varit i New York flera gånger, berättar Joel, som går i sjätte klass på Hammarnskolan i Hjo.
Karaktären Speedy utgör grunden för den ”wiki” som Joel arbetat med i engelskan under stora delar av läsåret. Wikispaces är en webbtjänst som låter skolor upprätta gratis communities – digitala ytor där eleverna kan publicera texter, bilder och filmklipp. Här finns även stora möjligheter till kommunikation mellan användarna. För pedagogerna Maria Zell och Rebecca Kihlström är just öppen- och tillgängligheten en av wiki-verktygets viktigaste funktioner. De potentiella mottagarna av materialet motiverar eleverna i deras produktionsarbete.
- Det blir en verklighetsbaserad sida, en äkta publiceringsyta. Det gör att eleverna blir mer självkritiska än om de bara skrivit i en bok, säger Rebecca.
Joel tillför inte mycket nytt till sin wiki under lektionen, utan väljer istället att finslipa det material som redan publicerats. Det är en både visuell och språklig putsning han utför. Han testar olika storlekar på rubrikerna, flyttar runt sin bild på Frihetsgudinnan och ändrar formuleringar som känns tveksamma. 
- Hela världen kan ju faktiskt titta på det här, och det är inte så kul om det inte ser bra ut, säger han.
Till en början tyckte vissa elever i klassen att det var nervöst att kunna bli lästa av vem som helst, och Maria och Rebecca fick ägna en hel del av det pedagogiska arbetet åt att peppa dem att våga publicera sig. Den hämmande nervositeten verkar nu ha övergått i en positiv drivkraft.
- Det är kul och spännande att ha många som kan läsa. Jag tänker en hel del på det och försöker anstränga mig. Jag skulle ha gjort det mycket slarvigare annars, säger Joel.

Wiki-projektet på Hammarnskolan har hela tiden varit tätt sammankopplat med det analoga läromedlet Wings, och pågått parallellt med framåtskridandet i boken. Wings är ett basläromedel med stor bredd i arbetsuppgifterna – bland annat med många praktiska uppdrag, som till exempel att bygga flygplan i frigolit. Läroboken är uppbyggd i sektioner, där varje nytt kapitel innebär ett nedslag i en ny engelskspråkig stad: Manchester, New York, Hong Kong. I wikin har man förvaltat upplägget genom att låta eleverna skapa fiktiva karaktärer som ger sig ut på en resa mellan dessa städer. De får skriva packlistor, skicka vykort hem till vänner och författa miljöinspirerade dikter.
- Det är en digital fortsättning på läromedlet. Vi har tagit det ett steg längre, säger Maria.

Joel har tagit en paus i sin egen produktion och läser klasskompisen Julias wiki. Hennes fiktiva karaktär Julia Anderson ”was born and raised in Sweden, but moved to New York five years ago”.
- Det är jättebra skrivet, men jag har ett tips. Om någon läser det här om fem år kommer det fortfarande låta som om det bara var fem år sen du flyttade, alltså idag. Om du skriver årtal istället så kommer det funka bättre i längden, föreslår han.
Att nätet blivit en så viktig del av många barns vardag gör att de allt tidigare tvingas förhålla sig till skriftlig kommunikation, inte minst på engelska. I nätverksspel som World of Warcraft, chatter och communities kan man upprätta relationer med okända på andra sidan jorden, men naturligtvis också hålla kontakt med nära vänner.
- Jag spelar mycket onlinespel, och då blir det en hel del engelska. Men sen är det ju lättare att snacka med kompisarna också. Man kan bara sätta sig vid datorn och se om de är hemma, säger Joel.
Att den stora exponeringen av text påverkar elevernas språkmedvetenhet märks tydligt, enligt Maria och Rebecca. De vittnar om att många barn har ett ganska stort engelskt ordförråd redan när de kommer till skolan i ettan.
- Det är en resurs vi måste bli bättre på att ta vara på. Att använda kommunikationsverktyg och forum som eleverna redan är vana vid, och koppla samman dem med en genomtänkt pedagogik och skolarbete, är ett bra sätt, menar Maria.

Tilltagande engelska ordförråd hos barnen i allt yngre åldrar alltså, men hur är det med den språkliga nivån? Många pedagoger har uttryckt en oro över den ”förflackning” av språket de anser sig se i digitala kommunikationsforum som msn, sms och bloggar. Förkortningar och digital slang kan te sig oförståeligt för den som inte är insatt (B4N ersätter ”by for now” och :-X ”en stor blöt puss”). Maria menar dock att det är en ofrånkomlig utveckling.
- Vad gäller språknivå och koder får man helt enkelt köpa hur det ser ut i sms och chatter. Men det gör det ju bara ännu viktigare för oss att visa eleverna att man även kan använda ett annat, mer utvecklat språk, på nätet. De måste lära sig förstå när man ska skriva hur, säger hon.
Under wiki-arbetet har pedagogerna haft en levande dialog med eleverna om språkbruket, dels om hur viktigt det är att göra sig förstådd, men framför allt på ett etiskt och moraliskt plan. Maria och Rebecca menar att det är uppenbart att det finns en råare ton mellan barnen i vissa nätforum och att man, när man läser dessa, får en känsla av att användarna ofta hasplar ur sig lite vad som helst utan någon tanke på effekterna.
Även Joel ser vissa nackdelar med den digitala kommunikationen.
- Det svåra är att uttrycka känslor och så i datorvärlden. Ta msn, en klassiker. Ibland kan man uttrycka sig fult mot den andre där fast man inte alls vill det. Man misstolkas mycket lättare, säger han.
De etiska samtalen har också handlat om vad man skriver om sig själv, om vad det kan innebära att lämna ut personliga uppgifter och känsliga tankar ”inför en hel värld”. Att eleverna i projektet fått skildra en fiktiv karaktär har bland annat varit ett sätt att låta dem ta ut svängarna utan att behöva bli privata. Det största fokuset i samtalen har dock legat just på hur man uttrycker sig gentemot andra.
- Kommunikationen på nätet sker oftast i stängda miljöer med bara barn. Att de, som i det här projektet, eller med bloggande i skolan, får uttrycka sig med närvarande vuxna är optimalt. Då måste de tänka efter vad de skriver på ett annat sätt. I wikin har de varit väldigt seriösa med allt de publicerat. Det har inte varit några problem alls med att de gått in och stört varandra fast forumet varit helt öppet, säger Maria.

Wiki-projektet är bara ett av många med digitala inslag i Hammarnskolans undervisning. Alla pedagoger här arbetar i så kallade 'framtidens klassrum', med storbildskanoner och tillgång till bärbara datorer. Eleverna verkar också ha en stor fysisk frihet under arbetspassen, och sitter under dagens wiki-lektion utspridda vid stationer där de själva trivs. Många har bänkat sig i biblioteket, som utgör skolans nav. Ett så fritt arbetssätt kräver naturligtvis också att eleverna tar mycket eget ansvar. De uppgifter som inte görs färdiga under skoltid blir automatiskt läxa, vilket leder till att alla tvingas lära sig att planera sin tid.
- Så ser ju arbetslivet ut sedan. Det är aldrig knäpptysta miljöer där någon säger till en vad man ska göra hela tiden. Man måste klara av att ta ansvar själv, menar Rebecca.
Maria understryker dock att detta på inget sätt innebär att man som pedagog kan luta sig tillbaka. Snarare kräver undervisningsformen extra mycket planering, och tydliga ramar.
- Det är viktigt att man är visar att man har stenkoll på målen, att man hela tiden vet vart man är på väg. Den tydligheten krävs för elevernas trygghet. Om vi sedan också visar att vi litar på dem kan vi släppa dem fria utan problem, säger Maria.

Kontaktinformation: Maria Zell och Rebecca Kihlström

E-post: maria.zell@mediapoolen.se
E-post: rkihlstrom@mail.hjo.se

Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se