Christina Löfving på Kristinedalskolan i Stenungsund anser att det är en demokratifråga att hennes elever får blogga på lektionstid. Kontakterna med jämnåriga i Portugal och Polen ger dem nya mottagare för sitt språk och sina tankar, och i slutändan en mer väsentlig omvärldskunskap.

Ronya och Hanna bloggar om den svenska julen. På några korta rader presenterar de sina viktigaste ingredienser till en lyckad högtid: tomten, pyntet, klapparna och skinkan, ”The Ham”. De söker efter en passande bild i Multimediabyråns arkiv och bestämmer sig till slut för en gran. Granen är stinn av glitter, halmtomtar och smällkarameller. När flickorna är nöjda publicerar de artikeln på klassens blog med ett snabbt musklick.

Efter några dagar börjar kommentarerna från en skola i Portugal trilla in. Det visar sig att en av nätkompisarna där, Fabio, saknar någonting väsentligt i beskrivningen av julen i norr. ”Hello!!! It´s a cool Christmas tree. And the Holly family? Have you got the Holly family for Christmas?” undrar han.

Ronya och Hanna går i femte klass på Kristinedalsskolan i Stenungsund. Tillsammans med sin lärare, Christina Löfving, har klassen under hösten haft som projekt att knyta kontakter med andra skolor runt om i Europa. Klassbloggen har använts som kommunikationsplattform och hittills har skolor i Portugal och Polen nappat på erbjudandet om ett utbyte. Idén är enkel. Eleverna ska beskriva livet i sina respektive hemländer för varandra och genom den personliga kontakten få en intimare relation till, och en mer genuin förståelse för, andra kulturer. Ronya och Hanna har idag valt att berätta om den svenska julens grundbultar och deras klasskompisar har skrivit om musik som man inte kan vara utan – P.C.D, Akon, Timberland – svenska nöjesparker, idrotter och oätlig Fisk Bonjour.
- Det viktiga med det här är att barnen får skriva utifrån sina egna perspektiv, att det är barn som pratar med barn. De berättar om, och tar in, annat än de som vi pedagoger skulle ha valt att fokusera på, säger Christina.
Enligt henne gör den direkta kontakten mellan barnen att de får en ständigt uppdaterad, och för dem mer väsentlig, omvärldskunskap. De får en insikt i hur deras jämnåriga i andra länder har det ”just nu”.
- Vi behöver blicka utåt och skaffa personliga kontakter, inte bara sitta och läsa i faktaböcker. Nu kan eleverna resa direkt till andra länder via webben, säger Christina.

Bloggprojektet på Kristinedalsskolan är ett så kallat eTwinning-samarbete. eTwinning är en webbaserad plattform som har som uppgift att just knyta kontakter mellan olika skolor i Europa. Christina presenterade sin projektidé där i början av hösten och det tog bara ett par veckor innan pedagogerna från Portugal och Polen hörde av sig. Det finns nu, några månader senare, också ytterligare förfrågningar, från andra skolor i Polen och även från Estland.
- Det har varit lätt att hitta andra som håller på med det jag själv gör, men tyvärr har flera av skolorna haft lite problem med att komma igång, berättar Christina. Någon har blivit sjuk och datorerna har kraschat. Det har varit en hel del små bakslag, men nu ska snart alla inblandade ha skapat sin egen blogg och då kan vi börja kommunicera på riktigt. Man får ha lite tålamod. Det tar tid för såna här projekt att falla på plats.

Vad är då en blogg? En digital dagbok? Ett forum för offentliggörande av excentriska individers innersta åsikter och känsloutspel? För Christina Löfving är den mycket mer än så. Hon väljer istället att lägga tyngdpunkten på den kommunikativa och nätverkande funktion som en blogg kan ha. Med bloggandet skapar man i och för sig ett utrymme för att presentera sina egna tankar och arbeten, men samtidigt finns det möjligheter att föra ett vidare samtal med mottagaren kring det publicerade. Genom kommunikationen kan man finna både vänner och meningsmotståndare.
- Man kan säga att det är en kommunikativ hemsida, menar Christina.
Att eleverna får nya mottagare och kommentatorer till sina arbeten ser hon som något mycket positivt, en extra drivkraft. Det de skriver och skapar lämnas inte bara in till läraren för bedömning utan kan också betraktas av till exempel föräldrar och vänner.  I de nyknutna kontakterna med Portugal och Polen blir den positiva effekten av detta tydlig, inte minst vad gäller elevernas språkkunskaper. Bloggen blir ett mer naturligt rum för engelskan än klassrummet.
- Här blir det plötsligt extremt viktigt för eleverna att de skriver så att mottagaren förstår, säger Christina. De måste koncentrera sig. Det blir naturligt motiverade på ett helt annat än om jag gav dem en vanlig uppgift. De är exalterande över att andra kan läsa det de skriver.
 
En av Christina kollegor på Kristinedalsskolan, Tina Tegnér, låter också sina elever blogga, och det redan i andra klass. Förhoppningen är att det hela till slut ska mynna ut i ett tidningsprojekt.
- Jag har tidigare gjort ett sådant i Publisher, men nyheter blir ju gamla så fort och i det programmet var det svårt och tidskrävande att uppdatera, berättar Tina.

Tinas klass har ett samarbete med en annan klass i Sverige, eftersom hon tycker det är viktigt att ha mottagare för det man skriver. Bloggen ger stora möjligheter till kommunikation, men vill man begränsa tillgängligheten kan man lösenordsskydda inläggen, något som varken Tina eller Christina har valt att göra.

Både Tina och Christina betonar vikten av att redan från början lära eleverna bloggetik så att de inte lämnar ut både sig själva och sina klasskompisar i sina inlägg. Att tidigt låta eleverna börja använda bloggar, och andra digitala forum, tror de dock är viktigt för att få till ett bra samtal om etiken på nätet.
- Bloggandet är en bra ingång till diskussioner om vad man behöver tänka på när man offentliggör sig själv. Vad är okej att berätta om sig själv och sina vänner? Vad innebär det att skriva offentligt om en kompis? Vi måste börja prata om de här sakerna tidigt, annars kommer eleverna bli helt "lost" sedan på högstadiet, menar Tina.
Att blogga är redan idag vardag för många människor, och det är ett sätt att kommunicera som sprider sig med enorm hastighet.
- Det har redan blivit en viktig maktfaktor, säger Christina. Genom att knyta nätverk och skaffa sig mottagare för det man skriver skapar man en röst i det offentliga. De kan få väldigt stor påverkan.

Även Christina har en egen blogg, som hon använt intensivt under en längre period nu. Via denna tar hon kontakt med kollegor runt om i landet och utbyter erfarenheter av digital kommunikation och annat mediearbete i skolan.
- Jag tror att man måste blogga själv ett tag för att kunna förstå vad det innebär. Kunskapen trillar inte bara på en av sig själv.
Christina menar att alla lärare borde vara ute och blogga, dels för att kunna ligga ett steg före sina elever och dels för att man knyter många intressanta kontakter.
- Jag har fått mängder av tips och idéer om hur andra pedagoger arbetar med det här. Jag försöker också sprida mina kunskaper så mycket som möjligt och dra till mig de pedagoger som kanske inte från början är sålda på IT. Det har tvingat mig att verkligen reflektera över min pedagogik och även mitt eget lärande.
Christina berättar att hon fram till relativt nyss var en lärare som inte kunde så mycket om datorer. Numera är hon dock examinerad till PIM:s nivå 4.
- Jag kände att jag faktiskt är tvungen att lära mig det här, berättar hon. Att det är viktigt för alla lärare.
Christina menar att hennes egen brist på förkunskaper visar att det också är möjligt för alla andra att nå dit hon är.
- PIM är en god väg dit, men lärarna måste ges tillräckligt med tid, menar hon.

Idag låter Christina sina elever arbeta med de digitala verktygen regelbundet under veckan. Tillsammans spelar de in radioprogram, redigerar bilder, skapar bildspel, gör tidningar i Publisher, e-postar och söker information på nätet.

-Jag vill ge mina elever ett smakprov på så mycket som möjligt. De ska känna att det finns möjligheter till ett varierat arbetssätt. Det vanliga skolspråket passar inte alla. Här får de nosa på mycket och sedan arbeta vidare med de verktyg de vill, säger Christina.
Målet för henne är att ge barnen en allmän digital kompetens.
- Redan nu sitter de så mycket av sin fritid på nätet. Vi får inte avskärma oss. Vi måste visa dem ett bra sätt att utnyttja dessa nya verktyg, att hantera och tolka all information. Och vi måste se till att elevernas kunskap vad gäller detta är relativt jämn. Det är en demokratifråga.

eTwinningbloggen http://kristinedal.wordpress.com/
Tvåornas blogg: http://2kattegatt.blogspot.com

Kontaktinformation: Kristinedalsskolan, Stenungsund. 
Christina Löfving
E-post: christina.lofving@stenungsund.se
 

Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se