Några elever på Orsaskolan har under två vintrar provat att arbeta med intern-TV på en skidanläggning. De har skött såväl filmning som redigering och genomfört direktsändningar. Allt gjordes på samma villkor som om någon anställd vid anläggningen skulle gjort det, med viss hänsyn tagen till deras ålder. På så sätt har de fått en god inblick i vad som gäller när man ska sköta ett jobb.    

Eleverna har alltså fått lära sig att jobba och ta ansvar på ett fantastiskt sätt, och företaget har fått liv i sin anläggning för intern-TV. Dessutom har vi kunnat närma oss näringslivet på ett riktigt sätt. Det har hos oss varit svårt med bra PRAO-platser av flera anledningar, men här får eleverna plötsligt vara på en arbetsplats och utföra uppgifter som alla tycker är viktiga.

Bakgrund   
Orsa-Grönklitt är en skidanläggning med omkring 300 stugor. Till dessa finns det ett kabeltevenät. Det finns även en studio för lokala sändningar. Denna har utnyttjats från och till under åren, men under de senaste åren har det inte varit några lokala sändningar. Detta har fler av de återkommande gästerna beklagat då de saknat inslagen om vad som skett under veckan. Vid ett samtal med anläggningens VD dök idén upp att kanske högstadielever skulle kunna sköta den interna TV-stationen.

På skolan  
En av tankarna med TV-Grönklitt är att vi ska kunna erbjuda något extra för en grupp riktigt duktiga elever med medieintresse, för att få dessa att spänna bågen lite hårdare och utvecklas ännu mer. Vi har speciallärare för de som behöver extra hjälp, och detta är något för de som vill ha en extra utmaning.

Ett projekt som detta inkräktar naturligtvis att på det ordinarie skolarbetet. Vissa av aktiviteterna som ska filmas ligger på samma tid varje vecka, vilket innebär att samma lektion går bort varje gång. Att sätta betyg på ett inslag i TV-Grönklitt är inte heller alldeles enkelt, vilket ämne är det och hur bedömer man det? Här finns mycket att jobba vidare med. Visst har det kommit in betydligt tydligare skrivningar i de nya kursplanerna speciellt i svenska om film och video, men vi är fortfarande ovana att hantera dessa ämnen, speciellt praktiskt. De flesta lärare är betydligt mer vana vid att betygsätta ett skriftligt arbete än en videofilm. Detta gäller i och för sig för de flesta nya medier.

En av grundförutsättningarna har varit att de deltagande eleverna måste klara sina studier i alla ämnen. Här har Orsa-Grönklitt varit väldigt tydliga i sina intentioner. ”Det spelar ingen roll hur duktig du är på att filma, om du inte klarar ditt skolarbete är du inte välkommen hos oss” Mikael Ahlerup, VD Orsa-Grönklitt.   

Detta kan naturligtvis tyckas hårt, det finns säkert elever som har det jobbigt i skolan som skulle vara hjälpta på olika sätt av att få delta i ett projekt som detta. Här kommer tyvärr vårt nya fantastiska betygssystem in och sätter käppar i hjulet. Vi ville inte riskera att få elever som inte klarade sina betygsmål för att de ”sprungit i Grönklitt med en kamera på axeln”, som någon uttryckte det.

Vi annonserade på skolan efter elever som var intresserade av att delta i ett filmprojekt. Vi samlade sedan alla intresserade och talade om vad det innebar av arbete både i skolan och på fritiden. De saker de missar i skolan är de tvungna att ta igen på något sätt. Här föll en del elever bort då det blev för jobbigt. De kvarvarande kollade vi upp med kontaktlärare och ämneslärare för att se att det inte var några problem med betyg och arbetsinsats. Dessutom bad vi alla lärare att genast meddela oss om det skulle vara så att någon elev inte följde förväntad studietakt i något ämne på grund av TV-Grönklitt, vilket skedde i något fall.   

Gruppen  
Det första året drevs TV-Grönklitt av en grupp på elva elever i årskurs åtta, samt två lärare som har alternerat under sändningarna. Under andra säsongen har det varit ungefär hälften från årskurs åtta och nio för att arbetet ska kunna få viss kontinuitet. Från början trodde vi att eleverna ganska snart skulle lära sig tekniken och kunna sända utan vår medverkan, men det visade sig att så inte var fallet. De lärde sig snart tekniken, men om något oförutsett hände behövde de stödet av någon vuxen som kunde lugna ner det hela. Annars höll vi lärare oss i bakgrunden så mycket vi kunde.

Att vi har möjlighet att jobba på ett så fritt sätt beror på att vår skola har satsat resurser på att ha två personer anställda på ungefär halvtid som medieresurs. Vill du läsa mer kan du få en del förklarat under artikeln om Orsaskolans medieverkstad. Annars är du naturligtvis välkommen att kontakta mig.   

Det riktiga uppdraget   
Den största vinsten med ett projekt som detta är att eleverna fått arbeta med riktiga uppgifter. De har producerat för en publik på omkring 1000 personer som mest. De har alltså haft en förhållandevis stor men samtidigt väl definierad målgrupp. 

Att arbeta med ett riktigt uppdrag har eleverna upplevt som mycket tillfredställande, men det har samtidigt ställt helt nya krav på dem. De måste vara klara med sina inslag när det är dags för sändning. Blir man sjuk måste man fixa någon annan som genomför det inslag man lovat göra, annars har inte de som ska genomföra veckans direktsändning något att sända. Uppdraget måste genomföras nästan till varje pris. Det fanns en mottagare som väntade på deras program. Att de dessutom går runt med jackor som det står Orsa-Grönklitt på, innebär att de representerar företaget och måste bete sig därefter.   

Genomförandet  
TV-Grönklitt består av två delar. Dels en slinga på knappt en timma som sänds varje morgon, dels en direktsändning varje lördag morgon.

Slingan består av diverse inslag från de veckovis återkommande aktiviterer som finns på anläggningen, samt en del aktiviteter i närområdet. Det innebär allt från nybörjarlektion i snowboard till restaurangbesök och att mata djuren i Björnparken. Vi gjorde en slinga med inslag direkt när vi började sända, och har sedan bytt ut och lagt till en del inslag. Detta har varit inslag som eleverna själva har gjort när de känt att de haft tid och lust att göra något extra.

Direktsändningen sker varje lördag morgon under säsongen, från jul till och med påskveckan. Den är cirka en timma lång och går till på följande sätt.   

Programmet presenteras av två elever som programledare, olika för varje gång. De har ansvar för vilka inslag som ska vara med och i vilken ordning. Det är även deras ansvar att fixa gäster till sändningen. Det brukar ofta vara någon anställd på anläggningen samt någon gäst ifrån stugbyn. Att hitta någon på fredag eftermiddag som vill vara med i direktsändnig på lördag morgon har ibland varit lite svårt. Å andra sidan har vi haft såväl danska som tyska gäster i studion, och då kommer språkkunskaperna väl till pass. Dessa intervjuer har förberetts under sändning då den som ska genomföra intervjun har tagit emot gästerna ungefär en kvart innan de ska in, och gått igenom frågor och ungefär hur det går till i studion. Detta har alltid varit det mest spännande inslaget då det är omöjligt att förutsäga vad gästerna kommer att svara, och hur de reagerar i studiosituationen.

Varje direktsändning innehåller två eller tre inspelade programinslag från veckan. Det har oftast varit barnaktiviteter såsom skidskoleavslutning och barnens after-ski. Mest spännande var alltid skidskoleavslutningen eftersom den är på fredag eftermiddag. Den ska alltså filmas och redigeras för sändning på lördag morgon vilket ibland varit lite stressigt.

Tekniken sköts av två andra elever. Deras uppgift är att se till att ljud och bild kommer ut som det ska, samt att hålla ordning på inslagen.  

Idéer och manus är alltid intressanta frågor. Vi började hela projektet med att samlas två dagar under jullovet för att testa teknik och snacka idéer. Både vad eleverna själva tyckte skulle vara kul att filma och vad en tänkt publik skulle kunna tänkas gilla. De flesta av dessa idéer använde vi sedan, men det tillkom naturligtvis några. Vad vi inte gjorde så mycket var inslag lite längre bort i närområdet. Vi pratade bland annat om att göra besök på olika museer för att visa mer av vad som finns runtomkring samtidigt som detta skulle kunna vara inslag som naturligt kan ingå i skolarbetet. Det planerar vi mer av till kommande vinter.

Några skrivna manus tror jag aldrig förekom. Eleverna hade nog oftast någon sorts idé och började sedan filma för att slutligen bestämma sig vid redigeringen. Naturligtvis har eleverna till viss del förberett frågor när de ska göra intervjuer och tänkt igenom lite vad de ska göra under inslaget, men som alltid när man jobbar med inslag som ska sändas dagen efter får man lite grand ta det som det blir. Däremot är de inslag som kunde göras när tid, väder och annat passade, relativt planerade. Eleverna blev efterhand också väldigt duktiga på att filma mycket, och sedan använda det som blev bra av bildmaterialet. Ibland tror jag att det här med vikten av ett exakt manus är något som vi textfixerade lärare har en förmåga att överbetona. Ibland kan det till och med bli väl så bra. Inslaget här intill ”Vackra bilder” kom till när tre grabbar inte riktigt visste vad de skulle göra då deras filmidé sprack. De filmade lite vyer, redigerade och lade på musik och kom sedan lite förläget och meddelade att de var klara med något. Denna film hamnade sedermera på företagets webbplats.   

Teknik
Vad man använder för inspelningsteknik spelar egentligen ingen roll, det är ändå resultatet som räknas. Mottagarna är medvetna om att det är material producerat på anläggningen, och ställer därmed inte krav på TV-kvalitet.

Vi tycker att vi klarat kvalitetskravet relativt bra genom att företaget köpte in två DV-kameror av god konsumentklass, alltså inga proffsgrejor. Viktigt att tänka på är dock att kamerorna måste ha anslutning för såväl DV- ut och -in eftersom man måste kunna exportera det färdiga materialet tillbaka till kameran, och kanske även till någon annan källa.

Redigeringen har vi företrädesvis gjort i iMovie som finns i de flesta nya Mac-datorer. Att det blev så berodde helt enkelt på att skolan köpt några Mac till medieverkstaden främst för videoredigering. Vi startade även med ett fristående digitalt redigeringssystem som heter Casablanca, men eleverna valde efter en period att enbart använda iMovie. Någon egentlig anledning till detta fick vi aldrig. ”Macen är enklare och fungerar bättre ” var allt vi lyckades få fram. Kanske beror det på att iMovie trots allt ser ut mer som ett vanligt dataprogram och dessutom är något mer visuellt, men det sista är mest gissningar från min sida.   

Eftersom vi på vår skola tidigare endast använt PCdatorer var det lite ”pirrigt” att integrera Macintoshdatorer i systemet, men det har fungerat bra.

Eleverna fick en introduktion på 15 minuter och har sedan själva utforskat programmet. Som vanligt i sådana här sammanhang blir de väldigt fort enormt drivna och klurar ut hur olika saker ska lösas. Dessutom måste jag säga att hjälpfilerna i iMovie är väldigt instruktiva.

Ljudmässigt har vi faktiskt huvudsakligen använt kamerornas mikrofoner. Oftast har det fungerat över förväntan, men i vissa sammanhang, speciellt vid utomhusintervjuer, hade en extern mikrofon varit att föredra. Under slutet av säsong två har vi ibland använt trådlös mic, vilket höjer ljudkvalitén betydligt.

Direktsändningarna genomfördes med relativt enkel utrustning. Vi använde en enkel videomixer med två ingående källor samt extern mikrofon. Till detta kopplade vi en studiokamera samt en VHS-bandspelare. Den externa mikrofonen användes av studiovärdarna under sändning. Huvuddelen av det inspelade materialet var alltså överspelat till VHS. Om det var så att vi ville spela upp något som var i DV-format fick alltså studiovärdarna prata tills vi flyttat sladdarna. Oftast hade vi dock materialet inspelat på VHS-band i den ordning de skulle visas under sändningen.

Under slutet av säsong två har vi även testat ett tvåkamerasystem, med ganska gott resultat, men det ställer betydligt högre krav på de inblandade.  

Framtid  
Vi har nu genomfört två säsonger och diskuterar hur vi ska fortsätta detta arbete. Vi har utökat gruppen till 16 elever, ungefär åtta av de som varit med och åtta nya från årskurs 8 så att vi framgent kan få en viss kontinuitet i verksamheten och inte behöva starta om med nya elever varje år. Vår förhoppning är naturligtvis att vi lärare ska kunna träda tillbaka ännu mer och låta eleverna ta ett ännu större ansvar. Jag tror också att när allt flyter som det ska kommer det att fungera alldeles utmärkt. Däremot behöver de lite hjälp när det krånglar till sig på något sätt av någon som kan bestämma. Det behövs helt enkelt en chef när det ska tas beslut.

Företaget är också villigt att satsa lite mer pengar för att kunna utveckla främst arbetet i studion. Bättre lampor och förhoppningsvis möjlighet att utveckla systemet med två kameror. Orsa-Grönklitt räknar med att använda en del av det material vi producerat vid olika turistmässor under kommande säsong, och att lägga in flera inslag som filmer på företagets webbplats där vi haft en film i vintras.

Den största utmaningen ligger dock nog i att få en bättre integration av TV-Grönklitt i skolarbetet. Som det varit nu har eleverna gjort allt "det vanliga" samt skött TV-sändningarna, vilket flera av dem upplevt som väldigt betungande. Vi måste alltså hitta ett system för att integrera denna typ av arbete i betygskriterier och liknande.   


Christer Andersson är högstadielärare i svenska och engelska på Orsaskolan. tillsammans med Henrik Göthberg sköter han skolans medieverkstad. Målet är att medieverktygen ska bli naturliga redskap i det dagliga arbetet.
E-post: fam-ason@telia.com