Laura Paasio arbetar parallellt på Herrgårdsskolans förskoleavdelningen Lilla Linden i Göteborg och med att göra barnprogram till Sveriges Radio/Sisuradio. Hon har en stark tro på ljudets kraft att fånga barns uppmärksamhet.

En del av Lilla Linden är idag förvandlad till ett farofyllt hav. Förväntansfulla hajar simmar fram och tillbaka bland vågorna och suktar efter att få sig ett skrovmål. Barnen lever sig väl in i rollerna som rovdjur och sjunger för fulla halsar:
- Vi är hajar vi, vi är hajar vi!
De äldsta barnen på Lilla Linden har döpt sig till Hajarna. Fröken Sofie Källhage är också haj och kompar på piano medan Laura Paasio spelar in de jagande havsdjurens vrål på minidisc. Den enda som inte deltar i dans- och sångnumret är en kille som inte riktigt vill finna sig i sin lott.
- Jag vill vara krabba, jag vill vara krabba, ropar han från sin plats i soffan.
  
Hajsången är dock bara en av många som ska spelas in under förmiddagen och då Sophie drar igång ”Gul, gul, gul är mössan på mitt huvud” lättar hans humör avsevärt. När själva framträdandet är klart och färdiginspelat ska det föras över till datorn, redigeras och sedan ligga lättillgängligt för barnen att lyssna på när de vill. Alla ska också få med sig ett exemplar av ”Haj-hits” hem på cd så att de kan spela upp dem för sina föräldrar.

Medan barnen använder sina fenor för att virvla runt genom rummet står Laura still och tar upp ljudet med en extern, relativt dyr mikrofon som är kopplad till en minidisc. Laura har under senaste femton åren arbetat parallellt åt Sveriges Radio med att göra barnprogram på finska. För henne är det viktigt att ljudkvalitén är bra och hon tror att den påverkar alla lyssnares uppmärksamhet.
- Om det bara är en massa brus och svårt att höra vad folk säger så dör barnens intresse fortare, menar hon. Det är värt att köpa in en bra mikrofon. Resultatet blir så mycket roligare att lyssna på för alla.
Ljudspåren förs, via en kabel, över till datorn där Laura klipper och redigerar dem tillsammans med barnen. Programmet hon använder heter Audacity och är väldigt användarvänligt. Den digitala tekniken har ju på många sätt underlättat arbetet med både ljud och bild.
- Jag har alltid spelat in barnens röster, även tidigare med analog utrustning, med det är så mycket enklare att spela in och lyssna nu. Därför är det ju också troligare att det blir något som man gör till vardags, säger hon. Även hanteringen och bevaringen av ljudfilerna blir smidigare i en dator än i en hög med kassettband. Låtarna på ”Haj-hits” sparar Laura ner spår för spår så att barnen när som helst kan sätta sig vid datorn och spela upp sin favoritmelodi.
- Just tillgängligheten tror jag är viktig. Det man gör ska lätt kunna komma till både nytta och glädje, säger hon.

Förskolan Lilla Linden är en del av Herrgårdsskolan som startades upp i augusti 2005. Lokalerna är påfallande luftiga och ljusa. Laura och Sophie ser en stor fördel i att ha fått vara med att dra igång en helt ny skola, de har kunnat påverka hur det ska se ut och vad som ska köpas in till deras avdelning. Och så har de ju fått börja arbeta med helt ny utrustning som inte strular lika mycket som den på många andra ställen. Datorn står placerad på ett bord bland alla andra verktyg och leksaker i lokalen, det ska inte finnas något hinder för barnen att sätta sig där. Efter den lilla sångstunden samlas en del av dem vid skärmen där Laura sitter. Det kommer naturligtvis ta lite tid att föra över och göra i ordning ljudfilerna så Laura visar istället upp bilder och ljud som hon och barnen har gjort i ordning tidigare. Det är foton från olika projekt och små intervjuer som gjorts till dem.
- Den här dokumentationen av vår verksamhet är ett första steg mot en digital portfolio, berättar Laura.

Vi vill jobba med ljud och bild ihop. Det gör det mer spännande för barnen att titta på och så är det ju intressant att kunna följa hur talet utvecklas. Att Herrgårdsskolan är en integrerad skola, och alltså följer sina elever på ett aktivt sätt enda från deras första år till sjätte klass, gör den väldigt passande för att jobba med just digital portfolio.
  
Laura låter barnen välja vilka bilder och intervjuer som ska visas.
- Jag vill se Linus på kaféet, säger någon.
- Nej, Roboten Guldmage, svarar någon annan. Det divideras en stund men sedan vinner metall över skinn och betraktaren får följa tillverkningen av en blänkande mage av guld. Laura berättar att barnen nästan alltid väljer att sitta i grupp vid datorn. Hon tycker det är bra.
- Jag tror inte alls på att ha en eller två elever vid datorn tio minuter i taget. Det är mycket bättre att låta dem jobba ihop och träna på att samarbeta. När barnen inte tittar på bilder eller lyssnar på sånger kan de spela något av de pedagogiska spelen eller skapa egna teckningar i KidPix. Laura och Sophie vill i förlängningen hitta så många användningsområden som möjligt för datorn i verksamheten.
- I den här åldern ska det vara lustfyllt att arbeta. Det blir det om barnen får variation. Det räcker inte att låta dem spela spel, då tröttnar de snabbt, säger Laura. Och arbetet med datorn ska naturligtvis bara vara en liten del av hela verksamheten. Det är viktigt med många olika verktyg. Det är bra med variation.

Ladda gärna ner vårt arbete Guldag.ppt från ett arbete om gula saker. I bildspelet "Så arbetar vi med IT.ppt" (obs filen är 8,5 mb) presenterar arbetet med IT.  

Kontaktperson Förskolan Lilla Linden: Laura Paasio
E-post: laura.paasio@gbgsd.se
 
 
 

Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se