På Koster skola, på en liten ö i norra Bohuslän, arbetar man med vattenkikare både på riktigt och i det Internetbaserade läromedlet Vattenkikaren. En dag i veckan i ur och skur tar barnen sina redskap och beger sig till stranden för att kolla vad som finns i havet och göra vatten- och vädermätningar. Om det är några frågor som varken böckerna eller fröken Anna kan besvara tar de hjälp av webbens vattenkikare. 

Vi tar med vattenkikare, håvar, spadar, hinkar, vadarbyxor och uppslagsböcker och cyklar ner till stranden. Utedagen börjar med att vi delar in oss i grupper. En grupp håvar djur i en tångruska, en annan grupp fångar plankton. Några letar efter olika sorters tång. Alla får prova allt och de roligaste fynden tar vi hem till vårt saltvattensakvarium.

Nu dyker frågorna upp, en efter en. En del kan jag svara på direkt, en del svar finns i böckerna. Men det finns nästan alltid något som jag inte kan svara på. Då är det alltid lika skönt att kunna säga till eleverna: "Skriv till forskarna på Vattenkikaren och fråga om det är någon av dem som vet." Ibland behöver eleverna inte ens fråga, för har de väl kommit in på Vattenkikaren så hittar de själva svaret på sin fråga i faktadelen eller hittar någon länk som leder dem rätt. Vi försöker åka ner till bryggan en gång i veckan för att göra väder- och vattenmätningar. Vi mäter vindstyrka, vindriktning, lufttryck, temperatur i luften och på olika vattendjup. Vi tar siktdjupet och mäter salthalten och vattenståndet. Dessutom ser vi hur månen står och tar planktonprov.

Väl inne i skolan tittar vi i mikroskop på de plankton (Ceratium) vi tagit med oss från havet. Det är en härlig känsla man får som lärare när man kan visa eleverna att det finns fullt av de plankton som bildar mareld, det som gnistrar som stjärnor i vattnet under mörka augustikvällar. Själv tycker jag en del av dem ser ut som Eiffeltorn.

I Vattenkikaren letar vi rätt på en bild på Ceratium, så att eleverna kan jämföra med vad de själva ser. Här finns också en karta så vi kan titta på Ceratiums utbredning i haven runt Sverige. Finns de till exempel hos våra vänner på Utö på ostkusten som vi samarbetar med?

I Vattenkikaren finns också fakta om Ceratium, utseende, livsmiljö, vilken art de tillhör och mycket mer som eleverna kan fördjupa sig i.

Vi försöker åka ner till bryggan en gång i veckan för att göra väder- och vattenmätningar. Vi mäter vindstyrka, vindriktning, lufttryck, temperatur i luften och på olika vattendjup. Vi tar siktdjupet och mäter salthalten och vattenståndet. Dessutom ser vi hur månen står och tar planktonprov.

När vi kommer tillbaka till skolan för vi in mätresultaten i tabellform i datorn så vi kan jämföra över Internet med andra skolor som gjort samma sak. Vi kan alltid jämföra våra resultat med de som finns från "Bertils brygga" i Vattenkikaren. Bertils fullständiga namn är Bertil Rex och han är marinbiolog på Tjärnö marinbiologiska laboratorium. "Bertils brygga" innehåller mätserier på lokala vattentemperaturer och salthalter sedan 1980. Det finns också vattenstånds- och lufttrycksdiagram och en del sporadisk information om nederbörd, extrema väderförhållanden och siktdjup.

Genom arbetet lär sig eleverna hur ebb och flod är beroende av hög- och lågtryck och månens fas. Dessutom hoppas vi få fina kurvor över hur olika årstider påverkar salthalt, temperatur och planktonsammansättningen i havet.

Temperatur- och salthaltsdiagram  

Vi har ett samarbete med Utö skola i Stockholms skärgård, vilka var de som började med dessa vädermätningar. Vår grannö, Rossö, har också börjat och vi hade ett samarbete om havet i vårt gemensamma ITiS-projekt. En skola i Velkua, i Finland, som var på skolresa på Koster, är också intresserad av att hänga på. Tänk att kunna följa hög- och lågtryck från västkusten till ostkusten och ända bort till Finland. När vi ser att det fungerar ska vi försöka hitta fler skolor utomlands som vill göra samma mätningar. Så fort man skall jämföra med andra skolor, som oftast inte har samma uppslagsböcker som vi har, är det bra att vi alla har tillgång till Vattenkikaren. Ännu bättre blir det nu när våra utländska kontakter kan läsa Vattenkikaren på engelska.

Uppföljning
Efter våra utedagar får eleverna dokumentera vad de sett och gjort. Av bildläraren får de i uppgift att rita ett djur och en växt från havet, som skall användas till skolans egna almanacka. I Vattenkikarens faktadel finns fina bilder som eleverna kan ha som stöd. Där hittar de också uppgifter till den faktaruta som de får skriva om det djur och den växt de valt att rita.

Än så länge har vi bara gjort det för oss själva. Men nu finns det möjlighet att via Vattenkikaren visa upp för resten av världen vad vi gjort. Så småningom ska vi även få med en del av det på vår hemsida.
Vi kanske sätter upp vår webbkamera vid akvariet, så att den som vill kan koppla upp sig och se vad en krabba har för sig en helt vanlig dag.

Webbplatsen Vattenkikaren har tagits fram av forskare på Tjärnö marinbiologiska laboratorium i norra Bohuslän. Det innehåller mängder av fakta och tips som vi kan använda i undervisningen om havet och dess innevånare.

Referenser:
Vattenkikaren
Fakta om Ceratium
Bertils brygga

Anna Berggren bor på Koster, en ö med omkring 400 åretruntboende. Där jobbar hon på Koster skola som mellanstadielärare för 9 elever. Totalt har skolan 19 elever och två lärare.
E-post: dykanna@hotmail.com