Sitta vid datorn och motionera? Nja, kanske inte samtidigt, men väl två aktiviteter som kan ingå i en symbiotisk relation. Med digitala konditionstest och träningsdagböcker på nätet vill Tomas Widell ge alla elever en positiv inställning till motion. Och en vilja att ta ansvar för sin egen hälsa.

Jennifer och Josefin är andfådda men ler. Efter två kilometers löpning till Erska kyrka och tillbaka, i gnistrande morgonsol, är de svettiga och uppenbart nöjda med sig själva.
- Det var jobbigt som vanligt, men inte lika tungt ändå. Förut har det nästan varit svårt att andas, och man har fått ont i benen och fötterna. Idag kändes det bättre, säger Jennifer, och torkar sig i pannan.
Sollebrunns skola ligger i anslutning till ett större skogsparti, och härifrån återvänder eleverna i klass 8B sporadiskt, i olika stora grupper. De har själva fått välja om de vill jogga eller promenera, och bestämma längd på sträckan. Klockan är nio, luften är hög och syrerik. Josefin tror att löpningen kanske känts lättare idag på grund av att de varit ute så tidigt på morgonen. Det inte är alls lika varmt och kvavt som det varit under de senaste idrottslektionerna.
- Men det beror så klart på att vi blivit starkare också. Det känns i alla fall så. Det ska bli spännande att se om det syns i nästa konditionstest, säger hon.

Efter duschen avslutar Josefin och Jennifer lektionen i datasalen. Där antecknar de dagens etapp i sina träningsdagböcker på nätet. De är mitt uppe i ett två månader långt temaarbete med konditionsinriktning som pedagogen Tomas Widell genomför i klassen under våren. För första gången använder Tomas digitala verktyg i sitt ämne.
- Det är kanske inte så vanligt att man sammanför datorer och idrott i skolan, men jag tycker att jag har hittat riktigt spännande användningsområden, säger han.
Bland annat jobbar Tomas med en nätresurs som underlättar konditionstester på eleverna. Coopers konditionstest är en välbeprövad metod för att mäta kroppens syreupptagningsförmåga. Här jämförs den tid en person tar på sig att springa eller promenera en viss sträcka med personens ålder och kön. Med datorns hjälp görs nu de nödvändiga uträkningarna i en handvändning. Förutom att presentera en abstrakt siffra på syreupptagningsförmågan graderar programmet också varje elevs kondition på en skala ett till fem. Tomas har dock inte gått ut med resultatet till eleverna än. Testet ska göras tre gånger under perioden, och än så länge har han bara hunnit med det första.
- Det är inte så intressant hur eleverna ligger till på skalan just nu. Det är helt meningslöst att säga till någon att de som har gjort det här programmet bedömer dig som dålig. Efter det sista testet kommer jag istället kunna visa tydligt på vilken utveckling som skett hos varje elev från tidigare. Nu när vi satsar så hårt på det här är jag övertygad om det kommer ske en procentuell förbättring för alla, säger Tomas.
Konditionstesten är alltså tänkt att på ett tydligt sätt visa att träning leder till någonting konkret, att kroppen verkligen blir starkare och mer välmående av motionen.
- Min roll är att skapa ett intresse för hälsa. Eleverna ska få ett sug efter att röra på sig, få känna att det är kul. Det är ju nåt man måste ägna sig åt hela livet, säger Tomas.

Det digitala konditionstestet utgör en del av ett inspirationsmaterial för idrottslärare som Tomas tagit fram under sitt arbete med PIMs nivå 5. Här finns också tips om hemsidor för teoretiska studier, och en guidning i gratisresursen jogg.se, vars digitala träningsdagböcker fått en viktig roll i temaarbetet. I dagböckerna skriver eleverna in samtliga motionspass de genomför under perioden – både i skolan och på fritiden. De kan välja träningskategori – till exempel löpning, kampsport eller bollsport – fylla i tid för varje pass och kommentera hur de upplevt dem. Under kategorin löpning finns också möjlighet till mer avancerade preciseringar, som intervallträning, tempo eller distans.
Amanda är aktiv friidrottare och för tillfället övertränad. Hon har ont i benhinnorna, vilket beror på att hon tränat för ensidigt och inte vilat upp sig tillräckligt mellan passen, berättar hon. Amanda är den enda i klassen som fört träningsdagbok länge.
- Man måste nästan göra det för att kunna veta varför man blir skadad eller sliten, som jag är nu. Man kan upptäcka mycket när man läser dagboken i efterhand, som till exempel varför man varit i form under en viss period eller inte. Det är viktigt när man lägger upp träningen inför framtiden, säger hon.
Tomas grundtanke med dagböcker i idrotten är just att ge eleverna en större självmedvetenhet.  Genom dokumentationen får de snabbt en uppfattning om hur mycket eller lite de motionerar. Vissa kanske inser att de tränar för mycket, som Amanda. Andra, som kanske haft dåligt samvete för att de inte tränar alls, upptäcker att de faktiskt gör en massa saker: går ut med hunden, promenerar med kompisarna på stan och så vidare.
- Det viktigaste är att man får en egen bild av hur det ser ut. Självmedvetenheten gör att det också är troligare att man tar ansvar för sin egen hälsa, säger Tomas.

Tomas har använt träningsdagböcker i idrotten även tidigare, men då på papper. Eleverna fick själva ta ansvar för dokumentationen och lämnade in en färdigskriven dagbok efter sex veckor. Med den digitala resursen blir det en mer dynamisk och kommunikativ process. Eleverna kan när som helst logga in och uppdatera sina dagböcker, och Tomas kan följa utvecklingen successivt både på jobbet och hemifrån. Han kan också kommentera elevernas träningsböcker via e-post.
Carl-Johan och några killar till i klassen är aktiva i Sollebrunns fotbollslag. De är nöjda med motionstemat och tror att det kommer ha en stark effekt, inte minst på dem som inte tränar så mycket annars. Men även på dem själva.
- Jag har fått mycket bättre kondition i år. Det är viktigt, inte bara för fotbollen. Det blir lättare att klara psykiska grejer också. Att klara en dag i skolan, säger Carl-Johan.
Fotbollslaget spelade dock match under gårdagskvällen, och killarna är slitna idag. Carl-Johan sitter i datasalen och skriver i sin träningsdagbok. Han kommenterar dagens joggingrunda: ”Idag sprang jag bara en kilometer i lugnt tempo. Jag ville bara mjuka upp lederna efter gårdagens match. Stretchade länge efteråt”.
Tomas har uppmanat eleverna att skriva kommentarer till varje motionspass. Han menar att det tvingar dem att tänka efter mer vad de egentligen gjort, och hur upplevelsen av träningen varit. Dessutom tycker han själv att det är spännande att kunna följa med i elevernas tankegångar. Det är ännu tidigt i projektarbetet, och Tomas digitala kommunikation med eleverna har mest bestått i att peppa dem att använda dagboken så mycket som möjligt, men i längden hoppas han att hans svar ska kunna bli mer ingående, bland annat med tips för träningsupplägg.
- Det här skulle mycket väl kunna bli ett längre projekt, i alla fall för de extra intresserade. För dem skulle jag kanske kunna fungera som någon slags tränare i enkel form, säger han.

Att alla elever – och inte bara de redan frälsta – ska gå ut nian med en grundläggande positiv känsla inför motion är dock Tomas huvudmål. Förutsättningarna för detta är väldigt olika. Vissa idrottar flera gånger i veckan på fritiden och är vana vid konditionsträning, medan andra har ett större motstånd. För dem är kortare promenader ett bra alternativ att börja med. Tomas kräver att alla elever ska genomföra minst ett motionspass i veckan under temaperioden, men sträckan och hastigheten får de själva bestämma över.
- Sätter jag en gemensam nivå för alla kommer vissa tycka det är pest och glömma kläderna till nästa lektion. Andra kommer tycka det är alldeles för lätt, förklarar Tomas.
Alla har därför istället fått inleda konditionsarbetet på den nivå de själva befunnit sig. De har fått göra en enkel individuell träningsplanering, som i slutänden kommer att följas upp vid enskilda samtal, och jämföras med träningsdagböckerna. Förhoppningsvis kan den individuella starpunkten och ambitionsnivån leda till att alla känner sig nöjda med sin utvecklingskurva.
- Det är viktigt att föda ett genuint intresse, som inte är grundat i krav. Varje människa måste själv sköta om sin hälsa. Därför är det också viktigt att varje elev får göra sitt eget träningsprogram. Alla har ju olika behov. Fotbollskillarna behöver en viss sorts träning, och de som är helt otränade kanske mår bäst av att promenera till en början, säger Tomas.

Tomas hade själv mycket lite datorvana när han började med PIM-arbetet, men kände direkt att det passade honom. Och konditionstesten och träningsdagböckerna är bara ett första steg i sammanförandet av IT och idrott. Tomas ser fler potentiella områden att utforska.
- Spontant tänker jag på teknikträning i till exempel friidrotten. Man skulle kunna filma och studera tillsammans vad som behöver förändras. Och taktikverktyg för fotboll finns det säkert gott om ifall man letar. Jag har hur som helst en känsla av att det här går att ta vidare, säger Tomas.

Kontaktinformation: Tomas Widell, Sollebrunns skola, Alingsås
E-post: tomas.widell@alingsas.se




Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se