På högstadiet är många elever nervösa inför talsituationen i klassrummet. Detta kan verka hämmande på den verbala utvecklingen, inte minst i främmande språk. På Almåsskolan i Lindome får eleverna göra digitala bildspel som stöd för retoriken.

De olympiska spelen: nakna män som kastar diskus tillsammans, en eld som aldrig slocknar, fem sammansvetsade ringar i lika många färger. En symbol för gränsöverskridande och gemenskap. Och tävlan. Eleverna i klass 9A på Almåsskolan i Lindome håller PowerPoint-föredrag för varandra på engelska, en månad efter att det stora idrottsevenemanget ägt rum i Peking. Bilder på Yao Ming, Usain Bolt och Jörgen Persson avlöser varandra, och publiken får ta del av ”hjältarnas” skostorlekar, familjeförhållanden och framtidsvisioner. Plötsligt dyker ett otippat foto av Hitler upp på storbildsduken. Viktor har valt rubriken ”The Political Olympics” till en av avdelningarna i sin redovisning.
- This is Hitler. When the Olympic Games took place in Berlin in 1936 he wanted to show the world how strong the Nazi-Germany was. I don´t really think you should mix up Politics and Sports like that, but it happens sometimes anyway.
Viktor pratar fritt, utifrån några få stödord, och tittar ofta upp på sina klasskompisar. Han menar att det är viktigt att ha förberett sig väl om man vill fånga publikens intresse.
- Om man är osäker och läser mycket innantill är det lätt att man bara läser på. Då tappar man sammanhanget, och det gör även de som lyssnar, säger Viktor.
Efter redovisningen får han frågor om Peking-spelen och de diskussioner om bojkott som föregått detta.
- Yes, also the Games i Peking was political in one way. It was a lot of discussions about Human Rights and so. As I said, I don´t think you should mix things up, but of course it is a good chance to show your country for the world when everybody is watching, säger han.

Det olympiska PowerPoint-arbetet i engelskan är ett sätt för pedagogen Margareta Källström att stärka sina elever i deras retorik. Hon menar att detta kunskapsområde länge haft en undanskymd roll i undervisningen. Att behärska sin retorik är något som idag krävs i allt högre utsträckning ute i samhället och på arbetsplatserna.
- Inte minst är retorik oerhört viktigt när det gäller att lära sig främmande språk. Man måste våga tala mycket med andra för att kunna utvecklas. Och för det krävs ett bra självförtroende, säger Margareta.
Under högstadiet är många elever ängsliga inför talsituationen i klassrummet, vilket naturligtvis är ett dilemma i språkträningen. Den klass som idag håller redovisningar om OS har haft extra mycket sådana problem. Hanna, som nyss talat sig varm om simmaren Michael Phelps otroliga guldrush, pustar ut efter presentationen.
- Jag kände mig nervös som vanligt, men det blev bra. Vår klass är väldigt snackig. Det är mycket kommentarer och så medan man pratar. Men det är bättre med PowerPoint. Då koncentrerar sig alla på bilderna istället för på mig, säger hon.
Hanna har även hon pratat fritt, med bara det digitala bildspelet och några få stödord att utgå ifrån. För att komma över sin nervositet brukar hon alltid framföra sin redovisning för en vän innan lektionen, någon hon känner sig säker med. Detta gör att hon kan slappna av och koncentrera sig på det hon vill förmedla.
Andra elever i gruppen läser till största delen innantill från sina papper. Koncentrationsnivån i klassrummet sänks betydligt under dessa föredrag. Margareta menar att ett papper man håller i handen har en tendens att vara alltför lättillgängligt.
- Man kollar på det hela tiden även om man inte behöver. Har man skärmen bakom sig, och några lätta stödord, så släpper snart den låsningen. Vi har inte gjort digitala bildspel så många gånger i den här klassen, men de kommer att utvecklas mer och mer. Vi använder det just nu mest som ett stöd för självförtroendet. Har man gjort det här ett antal gånger är jag övertygad om att man blir bättre på att hålla föredrag sedan, även de gånger man inte har stöd av bilder och teknik.

Margareta arbetar i ett så kallat Framtidens klassrum som hon haft i tre, fyra år. Den ständigt uppkopplade storbildsskärmen och projektorn gör att de digitala verktygen kan användas spontant och frekvent i vardagspedagogiken. Inte minst har de förändrat språkundervisningen. Margareta visar ofta strömmande video från nätet, laddar ner filmer från UR med textunderstöd och kan när som helst pausa för att bena ut olika talsituationer.
- Det blir mycket mer direkt. Man behöver inte beställa och vänta på filmerna. Det är urviktigt. Medieutbudet i samhället idag gör att man inte bara kan sitta och läsa i läroböcker hela lektionerna. Eleverna kräver mycket mer variation än så, säger hon.
Och nu får eleverna alltså också skapa sina egna multimediaproduktioner med kunskapssökandet i centrum. Flera av dem säger sig tro att kreativiteten påverkar studierna i positiv riktning.
- När man jobbar med bilder och musik till texter man skrivit får man använda hjärnan på olika sätt. Det man ska lära sig sitter mycket lättare då, säger eleven Magdalena.
Margareta Källström och hennes kollega Maria Persson är också övertygade om att det kreativa förarbetet inför till exempel en PowerPoint-redovisning stärker eleverna i deras självförtroende och retorik.
- Efter att man suttit länge med det här, och fått skapa en egen produkt som ser bra ut, är man mycket bättre förberedd inför redovisningen än om man bara skrivit ner en text och lärt sig den utantill, säger Maria.

I den klass Maria idag arbetar med i datasalen har eleverna fått producera digitala bildspel under flera år. Nu jobbar de med ”Teach English”, ett projekt där de själva får vara pedagoger för en stund och lära sina klasskompisar något om det engelska språket. Rickard håller på att förbereda sig inför sin tillfälliga lärarroll, och läser en text om Barack Obama på nätet. Det amerikanska presidentvalet ska äga rum om en månad och tidningarna flödar över av information i ämnet. Rickard har gjort PowerPoints i skolan enda sedan fjärde klass.
- Jag gör alltid det när jag ska redovisa nuförtiden. Det är så mycket lättare att få det bra. Ett tips är att göra själva bildspelet så enkelt och kortfattat som möjligt. Så att alla förstår vad man menar. Sen kan man prata desto mer till bilderna om man vill. En bra berättare stressar inte, och är inte nervös, säger Rickard.
De elever som redan är klara med sina presentationer arbetar istället med olika uppgifter i ett Fronter-rum. Fronter är en nätbaserad lärplattform som Maria använder sig mycket av i undervisningen. Här har hon lagt upp länkar till radioprogram, filmer, ungdomstidningar och låttexter – sånt material som nätet gör tillgängligt och som eleverna lätt kan relatera till. Här finns också grammatikövningar, och Maria kan enkelt dela ut speciella uppgifter till var och en av eleverna, beroende på var de befinner sig i den språkliga utvecklingen.
- Det underlättar verkligen för individualiseringen. Alla elever kan utan problem lägga arbetet på sin egen nivå, säger Maria.

Kontaktinformation: Margareta Källström och Maria Persson, Almåsskolan, Mölndal
E-post: margareta.kallstrom@molndal.se

Artikelförfattaren Nils Sundberg är mediautbildad på Alströmergymnasiet i Alingsås, bor i Göteborg, arbetar som musiker, frilansfotograf och skribent.
E-post: nils@hjartatsorkester.se