När vi skulle jobba med Sverige med våra 4-5:or ville vi utforma en storyline som en resa genom Sverige och som en spännande gåta. En storyline är uppbyggd som en historia där eleverna deltar i handlingen genom sin egen påhittade rollfigur. Metoden är ämnesövergripande och eleverna utgår från sina förkunskaper och sina föreställningar.    

Vi är två mellanstadielärare som arbetar på Fåkers skola som är en 1 till 5-skola med cirka 85 elever i Östersunds kommun, några mil söder om huvudorten. Vi arbetar sedan något år med storyline-metoden på vår skola.   

Planering  
Vi bestämde att arbetet skulle bli som en resa där eleverna besöker sex olika geografiska områden i Sverige. För att det skulle bli spännande ville vi utforma det som en gåta. Eftersom eleverna, under läsåret, skulle åka på skolresa till Göteborg kom vi på att resans slut och gåtans upplösning skulle ske där. Eleverna skulle bli indelade i grupper där alla var släkt med varandra.  

Mål och frågor  
Utifrån vår idé och läroplanens kursplaner i geografi och historia satte vi upp mål för Släktgåtan. Utifrån målen tog vi sedan fram frågor.

Skolans mål:

• Förstå vad en karta är
• Känna till Sveriges områden och var de ligger
• Känna till Sveriges läge på jordklotet
• Känna till och kunna beskriva Sveriges landskapstyper
• Se samband mellan landskapstyperna och människors försörjning förr och nu
• Ta del av några av Sveriges sevärdheter och dess historia
• Kunna berätta något om och jämföra hur män, kvinnor och barn levt och tänkt i några skilda miljöer och tider i Sverige

Samtidigt tog vi fram frågor som barnen skulle ”forska” och ”turista” utifrån.   

Aktiviteter 
Eftersom eleverna skulle resa till sex orter bestämde vi sex aktiviteter som de skulle arbeta med. Dessa aktiviteter utformades till uppdrag som skulle lösas för att få en ledtråd.

• Söka på Internet
• Matteproblem
• Intervjua en kändis
• Måla
• Engelskt drama
• Ringa och ta reda på

Ledtrådar  
Föra att driva handlingen närmare ”Släktgåtans” lösning utformade vi ledtrådar som barnen fick som belöning efter avslutade uppdrag. Ledtrådarna förde dem bakåt i tiden, släktled efter släktled, mot gåtans lösning.   

Happening  
För att entusiasmera eleverna startade vi Släktgåtan med en ”happening”. Klassen fick ett samtal från Ingeborg, en gammal och sjuk släkting. Ingeborg ville ha hjälp med att släktforska tillbaka till 1700-talet, då hon trodde att det kunde finnas en betydelsefull person i släkten. Denna person skulle ha lämnat efter sig många värdefulla föremål i arv. Ingeborgs hade fått en pärlemorask med några silverpiastrar i. Hon ville också ha hjälp med att leta rätt på sina nio syskon som fanns utspridda över Sverige. De hade också ärvt något från den här betydelsefulla personen.

Rollfigur  
I början av en storyline skapar sig varje elev en egen rollfigur. Utifrån lärarnas riktlinjer utformar de sina karaktärer med både yttre och inre egenskaper. Eleverna delades in i grupper. Varje grupp bestod av tre barn där alla var kusiner. Grupperna fick själva fundera ut hur deras släktträd skulle se ut och hur exempelvis deras efternamn påverkades av detta. Alla kusingrupper var tremänningar med varandra.

I Släktgåtan gjorde eleverna sin rollfigur som klippdockor. De gjorde också en resväska med extrakläder och annat nödvändigt till resan genom Sverige. Därefter skrev de sin egen biografi där de beskriver sig själva, både till utseende och sina olika inre egenskaper som generös, häftigt temperament, snål, blyg och så vidare.

Fris
Allt som producerades av eleverna sattes upp på väggen i klassrummet i en ”fris”. Allteftersom arbetet med Släktgåtan fortskred fylldes väggen av släktträd, porträtt av föräldrar, syskonen till Ingeborg, alla släktled bakåt i tiden till den betydelsefulla släktingen från 1700-talet. Dessutom behängdes vår stora Sverigekarta med faktarutor om alla de orter som kusingrupperna besökt. Det fanns också vackra bilder från Sverige, resultatet av alla de bilduppdrag som de olika grupperna arbetat med.   

Sverigekarta  
För att eleverna själva skulle kunna få en bild över sin resa genom Sverige fick de göra en egen Sverigekarta. Där fick de rita in och färglägga Sveriges olika geografiska områden och allteftersom resan fortskred rita sin resväg.

Dagbok  
Eleverna gjorde en dagbok med Sverigekartan i mitten där de dokumenterade sin resa. De skrev om själva resan med avgångstider och tågbyten, eventuella möten med andra, var de bodde och vad de gjorde i de olika städer de besökte. De skulle även väva in tankar och känslor. I dagboken redovisade de också en del av de olika uppdrag de fick längs resan.

Mål  
Vi presenterade skolans mål med Släktgåtan för eleverna och förklarade vad de innebar. Utifrån dessa mål skrev sedan eleverna sina egna mål.
De fick också fundera på tre saker som kunde hjälpa dem att nå de egna målen, vad som kunde hindra dem och hur de skulle kunna komma över svårigheterna att nå de egna målen.   

Resan
Kusingruppernas resor startade i orter i fjällvärlden. När resan skulle gå vidare fick eleverna dra en lott och fick namnet på nästa ort. För att grupperna skulle hitta lämplig och realistisk resväg använde de www.tagplus.se på Internet. Där fick de flera förslag på resväg och kommunikationssätt. De kunde välja det alternativ de tyckte var bäst och varje elev ritade sen in resvägen på kartan och skrev om den i dagboken. 

Geografiskt område 
Alla kusingrupper stannade i var sin ort i varje geografiskt område. De geografiska områdena kallade vi Fjällvärlden, Norrlandskusten, Bergslagen och Dalarna, Mälardalen, Sydsverige och Västkusten. Till varje stad fanns en arbetsgång som grupperna skulle arbeta efter. De skulle svara på några nyckelfrågor om varje ort. Grupperna skulle också tillverka en faktaruta om ”sin” ort. Den satte de upp på rätt ställe på den stora Sverigekartan som satt på väggen.

Frågor om varje ort:

• Hur många invånare har orten?
• Vad tror ni, som turister, är intressant att besöka eller spännande att uppleva på orten? (Vilka sevärdheter finns?)
• Om det är en historisk sevärdhet, försök ta reda på historien.
• På vilket sätt tror ni att man på orten utnyttjat eller utnyttjar landskapet och naturen till sin försörjning?   

Aktiviteter 
Vid slutet av arbetet med varje ort fanns ett ”uppdrag” med anknytning till orten som kusingrupperna var tvungna att lösa för att få en ledtråd till svaret på ”Släktgåtans” lösning.

Det fanns sex olika kategorier av ”uppdrag”:

• Söka på Internet
• Matte-problem
• Intervjua en kändis
• Måla
• Engelskt drama
• Ringa och ta reda på

Alla kusingrupper skulle lösa ett uppdrag ur varje kategori under resans gång.   

Ledtrådar
Efter fullgjort uppdrag belönades gruppen med en ledtråd som förde dem ett steg närmare ”Släktgåtans” lösning.

När kusingrupperna fullgjort ett uppdrag och redovisat det, för oss eller sina ”tremänningar”, fick de en ledtråd till lösningen på ”Släktgåtan”. Ledtrådarna var utformade som korta personliga och historiska fakta om påhittade förfäder. Allteftersom grupperna löste uppdragen fylldes frisen med ledtrådar som släktled för släktled, allt längre tillbaka i tiden, ledde mot gåtans lösning.

Gemensamma genomgångar/diskussioner  
Då och då bröt vi arbetet i kusingrupperna med gemensamma genomgångar med olika innehåll som:

• Sveriges olika geografiska områden, naturtyper.
• Hur man i olika delar av Sverige kan utnyttja naturen för sin försörjning.
• Redogörelser, förklaringar, samband, jämförelser och sammanfattningar av de olika ledtrådar kusingrupperna hittat.
• Videofilmer som beskriver de olika geografiska områdena.
• Sveriges läge på jordklotet och i Europa.   

Avslutning 
Vi ”samlades” en hel dag i Göteborg för att avsluta släktgåtan. Där hade en kusingrupp kommit nära lösningen på gåtan. Alla grupper fick hjälpa till med sina ledtrådar och kunde med gemensamma ansträngningar hitta svaret på vem den betydelsefulle släktingen var. Han var superkargör, högste befälhavare och förvaltare på ostindiska kompaniets fartyg som gjorde mycket vinstgivande handelsresor till Kina på 1700-talet.

Vi genomförde sedan ett gemensamt rollspel som handlade om ostindiefararen Götheborgs sista resa. Vi sköt ihop alla bänkar i klassrummet, det fick bli ostindiefararen. Alla barn fick autentiska yrkesroller på skeppet och vi gav oss iväg på den långa resan till Kina, tur och retur. Under resan inträffade flera spännande händelser, smeden fick dra ut en tand, en matros föll över bord, skeppspredikanten bad för en lyckad resa, fältskären genomförde en amputation och skeppet gick till sist på grund och sjönk strax innan det nådde hemmahamnen i Göteborg.
Till sist, för att fira att vi klarade av att lösa ”Släktgåtan” fikade vi tillsammans.  

Webbpublicering 
När ”Släktgåtan” var avslutad tillverkade kusingrupperna webbsidor som visar delar av sitt arbete som de själva valt ut. Gruppernas webbsidor publicerar vi på Fåkers skolas hemsida och/eller i skolans webbtidning ”näsAvis”.   

Utvärdering  
När alla kusingrupperna nått ungefär halvvägs på sin resa genom Sverige gjorde vi ett stopp och tog fram målen som vi satt upp i början av arbetet. Den utvärderingen visade bland annat att vi då inte nått målet med att placera Sverige på Europakartan och på jordklotet. I utvärderingen efter avslutat arbete tyckte flera av eleverna att de både nått skolans mål och de mål som de själva satt upp. För resten av eleverna var det ett eller ett par mål som de inte lyckats nå upp till.   

Erfarenheter  
Det har varit roligt och spännande att jobba med ”Släktgåtan” därför att vi lärare själva fått forska, hitta på och använda vår fantasi för att göra arbetet trovärdigt, levande och spännande. Upplägget på arbetet med både en resa och att lösa en gåta har varit en stark drivkraft och inspiration för eleverna. De olika karaktärerna på uppdragen har gjort arbetet, för eleverna, varierat och gett dem nya upplevelser.  

Vi ville att eleverna skulle upptäcka hela Sverige och att deras resa skulle gå igenom alla de sex geografiska områden vi delat in Sverige i. En av grundtankarna i storyline-metoden är att elevernas förkunskaper, föreställningar och initiativ ska styra arbete och aktiviteter. Detta frångick vi delvis i vårt arbete med ”Släktgåtan”. Vi styrde exempelvis elevgruppernas resor till orter i de geografiska områden vi bestämt. Ett, i enlighet med storyline-metoden, bättre sett hade till exempel kunnat vara att låta eleverna planera sin resa utifrån en ”nyckelfråga” i stil med ”Hur planerar ni er resa om ni ska ha möjlighet att träffa så många av Ingeborgs syskon som möjligt och dessutom hitta alla ledtrådar som finns utspridda över hela Sverige”.

När vi vid planeringen av arbetet diskuterade detta befarade vi att några elevgrupper kanske exempelvis skulle fastna vid populära platser i fjällen för att köra skoter och fiska, eller hamna i Stockholm för att utforska dess nöjesliv, under en stor del av den tid som vi avsatt för arbete med ”Släktgåtan”.

En annan sak som vi tyckte var positivt med en, för hela klassen, någorlunda sammanhållen resa var att vi kunde föra gemensamma resonemang och diskussioner utifrån nyckelfrågor om geografiskt och historiskt intressanta företeelser och samband för ett geografiskt område när i stort sätt alla elevgrupper fanns på plats. Exempelvis om mineraltillgångar och den historiska betydelsen av gruvbrytning i Bergslagen eller turismens vikt för människornas försörjning i fjällvärlden idag.

För att göra insamlandet av ledtrådar till Ingeborgs syskon och förfäder spännande och intressant hade vi ”placerat ut” dessa på olika platser i Sverige som haft stor betydelse historiskt eller på annat sätt är kända. Till exempel hade hon en bror som jobbat i gruvan i Kiruna, en syster som varit kranskulla i Vasaloppet, en förfader som jobbat i textilindustrin i Borås på 1800-talet och en annan som varit bergsman i Bergslagen på 1700-talet.

Ytterligare en orsak till att vi styrde elevgruppernas resor till vissa orter var att vi ville ha möjlighet till framförhållning i vårt arbete med att utforma elevgruppernas uppdrag. Det ”riktiga” utifrån storylinemetoden hade varit att utforma elevernas uppdrag på de olika orterna med utgångspunkt i vad de kommit fram till i arbetet med frågorna på just den orten. Nu passade ju våra, i förväg gjorda, uppdrag ofta in ändå eftersom det på många orter blev så att det vi lärare tyckte var intressant ofta sammanföll med det eleverna tyckte.   

IT och multimedia  
I storyline-metoden skapar man en historia, ”en verklighet”, där varje elev spelar en karaktär, ofta en vuxen, som måste lösa och ta ställning till olika ämnesövergripande frågor och problem. Här kan användandet av IT vara till stor hjälp och komma in som en självklar del i arbetet. I vår storyline ”Släktgåtan” har eleverna främst bekantat sig med de olika kommunernas hemsidor och vad man kan hitta där. Eleverna har också förbättrat sina kunskaper i att söka på Internet men också att information på Internet inte alltid är så lätt att hitta eller förstå. De har också lärt sig att använda www.tagplus.se, en service där man kan ta reda på resvägar, biljettpriser, avgångstider och boka biljetter.

Eleverna har tillverkat och publicerat webbsidor, med ett urval av sina arbeten, på skolans hemsida och webbtidning. Det har, självklart, utvecklat dessa kunskaper och datakunskaperna i stort. Vi tycker att det är viktigt att elevernas arbeten har möjlighet att nå mottagare utanför skolan. Det gör arbetet mer meningsfullt och förbättrar motivationen till att göra ett bra jobb.

Vår skola är en byskola, därför tycker vi att det är särskilt viktigt att ha bra kontakt med bygden runtomkring. En del i det arbetet är att visa vad vi håller på med i skolan, publicering på Internet gör det möjligt för bybor, naturligtvis också föräldrar, att ta del av vårt arbete.

Anki Gustavsson
Fåkers skola, Östersunds kommun.
E-post: Anki.Gustavsson@zonline.jamtland.se

Mats Eriksson
Fåkers skola, Östersunds kommun.
E-post: mats.eriksson@zonline.ostersund.se