Året vid mossen visar hur man med enkla medel kan skapa nyfikenhet och intresse för naturen och samtidigt stimulera läs och skrivutveckling. 

På Munkhätteskolan har vi sedan några år tillbaka arbetat med reflektion och dokumentation kopplat till läs- och skrivprocessen. Att barnen får börja så tidigt som möjligt med ett reflekterande arbete med utgångspunkt ifrån deras utvecklingsnivå är mycket viktigt. 

Som ansvarig för de yngsta barnen under läsåret 1999 – 2000 såg jag möjligheter att starta upp detta arbete genom att ge eleverna en positiv upplevelse som kunde stimulera deras möjligheter att utvecklas i sin egen takt, på ett så naturligt sätt som möjligt.

I förskoleklassen hade cirka 80% av barnen svenska som sitt andra språk.
Vi i arbetslaget ville också försöka ge barnen en möjlighet att uppleva naturen i närmiljön. Därför valde vi att göra ett dokumentationsarbete ute vid Husie mosse, en restaurerad fågelsjö i Malmö. Mossen finns inom lagom bussavstånd från skolan. En viktigt del i projektet var också att vi ville publicera arbetet som en webbsida.

Förberedelsearbetet
För att barnen skulle känna delaktighet i allt dokumentationsarbete kring projektet fick de göra varsin egen webbsida där de presenterade sig med foto och ett tecknat självporträtt. Vi började med att konstruera en mall som barnen kunde använda när de gjorde sina egna sidor. Vi arbetade i klassrummet med fotografering av varandra. Barnen jobbade två och två med en digitalkamera som var uppsatt på stativ. De tecknade var sitt självporträtt som sedan skannades in. När alla porträtten var tagna och självporträtten inskannade, fick var och en välja ut ett foto på sig själv som placerades på den egna sidan tillsammans med självporträttet.  

Under tiden hade vi vuxna skapat grunden till webbplatsen ”Året vid mossen”, klassens sida där alla barnen skulle vara med. Innan sidan publicerades för första gången hade alla föräldrar undertecknat ett dokument där de gav oss tillåtelse att använda barnens bilder på Internet. Barnen publicerades endast med sitt förnamn.

Parallellt med detta arbete började förberedelserna för det första besöket vid mossen. Det skulle bli tolv besök sammanlagt innan projektet var genomfört. I förberedelsearbetet var det viktigt att ta tillvara på barnens tidigare naturupplevelser, både individuella och de som vi upplevt tillsammans. Vi reflekterade över utflykter som vi gjort tidigare och som var dokumenterade med hjälp av digitalkamera. Dessa presenterades i PowerPoint. Vi såg också några videofilmer med klassen och några inspelade naturfilmer. Naturböcker, både facklitteratur och skönlitteratur, införskaffades från det lokala biblioteket.

Upplevelsen
Första tisdagen i månaden åkte klassen buss ut till Husie mosse för att samla på upplevelser. En del aktiviteter var fasta, som att ta temperaturen i vatten och i luften. Detta gjorde vi på samma ställe varje gång. Vi observerade också vilka fåglar som fanns vid och i vattnet och tittade på hur växtlivet hade förändrats sedan senaste besöket. Varje besök handlade om att uppleva saker, att sedan reflektera över våra upplevelser och att därefter konstruera något, både individuellt och tillsammans.
 

Bearbetningsarbetet
Dagen efter besöket vid mossen började bearbetningsarbetet i klassrummet.
All information som samlats in dagen före bearbetades. Gruppen startade med att göra en tankekarta om vad de upplevt dagen innan. Oftast visades en PowerPoint-presentation med bilder från besöket vid mossen tillsammans med arbetet kring tankekartan. Detta har varit till stor glädje och nytta för reflektionsarbetet. Allt insamlat material undersöktes och utforskades. En mycket viktig detalj är att barnen fått lära sig de riktiga namnen på både djur och växter. Här hade vi mycket hjälp av olika informativa sidor på Internet som till exempel Vattenriket, som varit stora inspirationskällor för såväl barn som vuxna.

Alla eleverna har varsin bok där de kan reflektera över sina upplevelser. Vi har kallat dem för våra ”Mosseböcker”. Då de flesta barnen inte kommit så långt i sin skrivutveckling har deras illustration varit viktigast, även om deras anteckningar kring bilderna också har varit viktiga. I början av projektet var det många som dikterade vad som skulle stå som text till bilderna. Men efterhand så började fler och fler skriva själva och konstruera texter med mer eller mindre hjälp från någon vuxen. Tillgången till digitalkameror har gjort att det samlats väldigt många bilder. Tanken är att under bearbetningens gång ta så yviga svängar som möjligt och låta kreativiteten hos eleverna få så mycket utrymme som möjligt på alla plan. Med detta menar vi att det är elevens uppfattning och upplevelse som styr i deras reflekterande arbete. Att reflektera över en häst eller hund är lika viktigt som att göra det om en häger. Vi menar att det kan och får aldrig bli någon styrning i det personliga reflektionsarbetet utan varje enskild åsikt är viktig. Men då upplevelserna vid mossen varit så stora så blir detta automatiskt centrum för reflektionen.

Aktivitetsschema (exempel)
Måndag
Vid samlingen talar vi om vårt besök nästa dag.
Uppföljning av förra besöket, mycket kort.
Lite reflektion om vad vi kanske kommer att uppleva.
Eventuellt behandlas något aktuellt ämne som kan förknippas med besöket.
En tidningsartikel om till exempel grodor eller vårtecken.

Tisdag
Samling i skolan
08.30 Buss till mossen
08.45 Samling ute vid mossen
Vi tittar gemensamt på hur det ser ut och jämför med förra
besöket. Vi vuxna påminner om vad som kan vara viktigt att
observera exempelvis om några fåglar fått ungar,
hur växtligheten utvecklats etcetera. Barnen delas i 3 grupper och går med en eller flera vuxna, de börjar med olika saker till exempel att ta temperaturen och börja håva.
10.00 Återsamling, fika och frukt
Alla fynden samlas in.
Barnen får möjlighet att leka eller utforska kring mossen på egen hand.
11.15 Återresa till skolan

Onsdag
Samling i klassrummet
Gruppen samtalar om besöket vid mossen.
Eventuellt tittar vi gemensamt på bilderna från besöken i form av en PowerPoint-presentation.
Efter det görs en mindmap och fynden som gjorts dagen innan namnges och undersöks.
Fynden placeras centralt i klassrummet för ytterligare undersökning.
När de gemensamma övningarna är gjorda så blir det en egen reflektion i ”mosseboken”.

I samband med reflektionsarbetet i klassen så gör någon lärare en sammanställning av diskussionen som fört fram till mindmappen som ska ligga till grund för webbpubliceringen.  

Publicering av webbsidan
Att publicera en sammanfattning av våra månadsbesök har varit en mycket viktig ingrediens i vårt arbete. Målsättningen var att visa vad som upplevts och det som barnen reflekterat över. Allt som publicerats bygger på de tankekartor och frågeställningar som barnen lyft fram. I vårt arbete ute vid mossen har vi arbetat med digitalkameror, som har använts av både vuxna och barn. Det bildmaterial som samlats under besöken har sorterats och anpassats till texterna som funnits med. I samband med barnens frågeställningar och intresse har vi lärare sökt fram andra informativa webbsidor som varit anpassade till de aktuella frågeställningarna. I sökarbetet har vi lagt stor vikt på kvalitet och källkritik, för att
finna så bra sidor att länka till som möjligt. Anledningen till detta är att när månadsrapporten blivit färdig och publicerats så har den visats i klassrummet. Då har vi haft möjligheter att genomföra en fördjupning och förstärkning kring de uppkomna frågorna och reflektionerna efter det senaste besöket. Ett av målen med webbsidan har också varit att skapa ett material som andra barn och vuxna kan använda i ett eget kunskapssökande och kanske som läromedel.

Erfarenheter
De mål som vi satt upp i vårt arbete kring projektet kan vi till stor del säga att vi lyckats med. Men vi har också sett att utvecklingen hos barnen har varit mycket större än vad någon kunde ana. Vår ambition var och är att ha bilden som utgångspunkt till det reflektiva arbetet och även i dokumentationen. Vi blev snabbt varse att när barnen fick uppleva den positiva inlärningsmiljö som arbetet inneburit, presterade de flesta betydligt mer än vad man kan begära av en 6–7-åring. Pedagogernas personliga utveckling inom både projektet och inom IT har gått från en rätt så allmän kunskap inom områdena vi fördjupat oss i, till specialisering inom många av projektets moment. Att arbeta mycket med bildhantering och webbsidor har tvingat pedagogerna att lösa uppkomna problem för att kunna använda tekniken i arbetet tillsammans med barnen.

Min slutsats är att inte ha för stor respekt för tekniken utan prova sig fram till det som passar en personligen. Man får inte vara rädd för att anlita specialister till frågor eller assistans inom det specifika områdena både i arbetet med barnen och även i dokumentationsarbetet. Vi har också lärt att kombinationen digitalkamera och PowerPoint är i det närmaste oslagbar när det gäller att ta in naturen i klassrummet och förstärka barnens möjligheter
till ett vettigt reflektionsarbete.  

Hur blev det då?
De tankar och mål som vi satte upp när projektet startade har vi försökt att följa. Men den vilja och det intresse som barnen visade under arbetets gång har varit större än vad vi någonsin kunde spekulera i. Med den responsen i ryggen från både barnen, deras föräldrar, och kollegor som varit med ute vid mossen, har vi som vuxna utvecklat våra kunskaper och vårt intresse för naturen. I utvecklingsarbetet med barnen har vi kunnat utveckla mycket, bland annat intresse för att lära sig mer om naturen. För att nå målet att stimulera barnen i deras läs och skrivutveckling, utgick vi från bilden och gick till bilder med lite text till, sedan mer text och till slut bara text. Detta har visat sig vara den riktiga vägen för många av barnen i deras utveckling som har ett annat modersmål än svenska. Vi har med hjälp av vårt insamlade material gett barnen både namn och begrepp på det de upplevt. Detta har skapat oanade möjligheter till både reflektion och dokumentation för både elever och lärare.

Ett annat, dock outtalat, mål har varit att få föräldrarna intresserade för barnens skolarbete samt eventuellt visa de möjligheter som finns att finna i närmiljöns natur. Detta kan vi med gott samvete säga att vi lyckats med. Jag tror att minst 60% av alla föräldrarna har besökt Husie mosse någon gång under året som arbetet bedrevs.

Vi har också fått publicitet i dagspress, i fackpress och på Internet (Kollegiet). Detta har både skapat intresse och nyfikenhet hos andra än de närmast engagerade. Det har i sin tur stimulerat oss till att försöka utveckla både tankar och arbete i det vardagliga skolarbetet. Jag har i min nuvarande andraklass arbetat mycket med reflektionsarbetet kopplat till dokumentationer gjorda med hjälp av digitalbilder och PowerPoint. Att få förstärkningen i sin realupplevelse med hjälp av bilder i olika former har visat sig vara en mycket positiv erfarenhet som jag gjort oberoende om man har svenska som första eller andra språk.

Göran Svensson arbetar på Munkhätteskolan i Malmö. Han har bland annat genomfört ett dokumentations- och reflektionsarbete under ett år tillsammans med de yngsta barnen på skolan.
E-post: svengoran.svensson@malmo.se